Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Nationalhushållningen - B. Landtbruk, Industri och Handel. Af L. Mechelin - Industrin - Pappersbruk och öfriga industrier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Granens ooh aspens mekaniska slipning till pappersmassa var (look clen för Finlands ekonomi
mest betydelsefulla utvecklingen på träförädlingens område. Då mäktiga vattenfall ooh riklig
tillgäng på virke äro de väsentliga vilkoren för denna industri, är densamma väl egnad för vårt
land. I medlet af 1860-talet vidtog inrättandet af träsliperier. En del af massan bereddes till
papp. Men några år senare begynte man anlägga pappersbruk i sammanhang med träsliperi.
Tillverkningen af träpapper omfattar numera äfven finare papperssorter, sedan beredning af
cellulosa, d. ä. på kemisk väg vunnen pappersmassa af trä, blifvit införd. Främst i ledet bland dem,
som gifvit Finlands industri denna utveckling, står F. Idestam (f. 1838), chef för Nokia
aktiebolags pappersbruk och sliperier. Betydande etablissement af samma slag äro: Kymmene,
Kuusankoski och Walkeakoski, tillhörande aktiebolag med dessa af forsarne lånade namn, och Mänttä
pappersbruk, anlagdt af G. A. Serlachius. Den största träsliperifabrik är Enso aktiebolags
vid Wuoksen. — Finlands pappersfabrikation har dook äldre anor. Redan i seklets början
funnos några mindre pappersbruk. Det äldsta i större skala anlagda är det firman J. C. Frenckell
et Son tillhöriga pappersbruket i Tammerfors, där såväl lump som trämassa och halmmassa
användas och hvilket därför har att uppvisa den mångsidigaste produktion af papper. Främsta
rangen i tillverkningen
af fina papperssorter,
uteslutande af lump,
intages af Tervakoski bruk
i Janakkala, hvars
disponent sedan årtionden
är A. F. Wasenius (f.
1828). — 1890 var
antalet pappersbruk,
träsliperier, cellulosa- och
pappfabriker 42. Största
delen af tillverkningen
exporteras till Ryssland
och främmande, äfven
transatlantiska länder.
Klädesfabrikationen,
af gammalt bofast i
landet, har gjort vackra
ansatser till en högre
utveckling. Littois och
Tammerfors klädesfabriker äro de främsta. — Linnefabriken i Tammerfors, anlagd af A. Törngren
och G. Wasastjerna och öfverlåten till det af dem stiftade Tammerfors linne- och
järnmanufaktur aktiebolag, ar en bland storindustrins förnämsta representanter i Finland med nära 1,000
arbetare (se pl. s. 36). Dubbelt så talrik är dock arbetspersonalen vid den på andra stranden af
samma fors belägna bomullsfabriken, anlagd år 1835 af engelsmannen Finlayson och fortfarande
förkofrad enligt tidens kraf. Af landets öfriga bomullsfabriker är Forssa aktiebolags etablissement
i Tammela det största, med 1,100 å 1,200 arbetare. Detta bolags stiftare och mångåriga ledare
voro H. Borgström d. ä. (1799—1884, se pl. s. 132), hvars verksamhet egnades icke blott åt
industrin och handeln, utan särskildt äfven åt hufvudstadens försköning genom parkanläggningar,
samt A. AV. AAtahren (se noten s. 142).
I Uleåborg hafva bröderna Aström skapat ett industrielt verk, som i sin branch,
läderfabrikationen, med ett årligt tillverkningsvärde af bortåt 2 ^ mill. mk, står utan like i norden. De öfriga
omkring 590 garfverierna och läderfabrikerna i Finland arbeta alla i jämförelsevis liten skala.
I
Nokia pappersbruk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
