Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det allmänna undervisningsväsendet - A. Universitetet. Af Th. Rein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
några timmar förlorade. ]>land det förlorade var bibliotekets boksamling, utgörande omkring
50,000 band, oberäknadt en mängd handskrifter af ett för kännedomen om landets äldre historia
och litteratur delvis oersättligt värde. Denna brand hade till följd universitetets flyttning till den
nya hufvudstaden Helsingfors, på det, såsom i manifestet härom sades, ett närmare samband skulle
ernås mellan universitetet samt landets öfverstyrelse och högre auktoriteter. På samma gång
bestämdes, att detsamma till minne af Finlands välgörare Kejsar Alexander I framdeles skulle
bära namnet Alexanders Universitetet i Finland. I Helsingfors öppnade högskolan sin
verksamhet redan hösten 1828 i provisionella lokaler, hvilka dock snart kunde utbytas mot en ny
liuf-vudbyggnad, som, uppförd efter ritningar af C. L. Engel i en enkel, men värdig och prydlig
renässansstil, med stor högtidlighet invigdes den 19 juni 1832. Den för finska förhållanden
storartade byggnaden med sin rymliga, af doriska kolonner prydda vestibyl, sin halfcirkelformiga
aula eller »solennitetssal» med amfiteatraliskt uppstigande bänkrader, imponerade på allmänheten,
som småningom begynte
försona sig med un i versitetsf
lyftningen, hvilken till en början
mottagits med en viss oro.
Sedermera hafva efter hand
jämväl öfriga för högskolan
nödiga byggnader kunnat
uppföras. Så t. ex. det på en
höjd belägna astronomiska
ob-servatoriet med sin vidsträckta
utsigt öfver land och haf; det
ut- och invändigt lika
smakfulla biblioteket, äfven af
Engel; den
anatomisk-fysiologi-ska inrättningen; den stora
»la-boratoriibyggnaden », numera
inredd för särskilda museer
och samlingar samt tillökad
med en ny flygel för kemiska
laboratoriets behof;
patologisk-anatomiska inrättningen;
botaniska trädgårdens orangerier, bland hvilka märkes ett nyligen uppfördt större palmhus m. m.
Medel till dessa betydliga byggnadsföretag hafva erhållits dels genom särskildt beviljade
statsanslag, dels genom en enkom till universitetets förmån påbjuden exporttull på trävaror samt den
universitetet för en tid förunnade rättigheten att få uppbära inkomsten af lediga pastorat. Den
vigtigaste samlingen är allmänna biblioteket, hvars tillväxt tagit rask fart, isynnerhet sedan, på
framställning af ständerna, dess årliga anslag år 1883 ökats från 6,000 till 18,000 mark. Antalet
volymer utgör för närvarande vidpass 200,000, oberäknadt diverse småskrifter. Utom allmänna
biblioteket finnes ett särskildt ryskt bibliotek med ett volymtal af öfver 40,000.
Flyttningen till Helsingfors blef en vändpunkt i universitetets historia äfven därigenom, att
dess gamla stadgar eller »constitutioner» då ersattes genom nya och förändrade »statuter» (1828).
Dessa utbyttes i sin tur mot statuterna af 1852, hvilka fortfarande gälla, om än i flere punkter
ändrade genom senare stadganden.
Enligt dessa statuter utöfvas högsta styrelsen öfver universitetet af kansler, som omedelbart
för Kejsaren föredrager de ärenden, hvilka bero på monarkens afgörande. Ä själfva
universitetsorten står en vicekansler i spetsen för förvaltningen, hvilken närmast handhafves af rektor och
Universitetets bibliotek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
