Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det allmänna undervisningsväsendet - A. Universitetet. Af Th. Rein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denne unge furste hade 1842 första gången besökt Helsingfors ocli det universitet, hvars kansler
han var, samt redan då genom sitt lika ädla som humana väsende vunnit allmänna sympatier.
Han använde sedermera vid kritiska tillfällen sitt inflytande till universitetets bästa. I början af
år 1851 hade ett antal studenter gifvit uttryck åt det då rådande missnöjet med. vicekanslern
general Norden stam genom att, ehuru inbjudne, uteblifva från en bal, den vicekansler gaf till
firande af Storfursten-tronföljarens 25-åriga kanslerskap. Kejsar Nikolais vrede öfver denna
sidvördnad mot en hans förtroendeman hotade universitetet med omedelbart tillslutande. Men det
lyckades tronföljaren att blidka sin fader och utverka de skyldiges tillgift, hvilken han vid ett
personligt besök i Helsingfors meddelade universitetets i dess solennitetssal församlade medlemmar.
Vid samma tillfälle bi vistade han en session af det akademiska konsistoriet, därvid han
öfver-lemnade den första fullmakten ä en profession i finska språket åt den nyss från sina
forskningsfärder återvände Mathtas Alexander Castrén. Att den frisinnade och menniskovänlige fursten
skulle tillvinna sig en omätlig popularitet i Finland, faller af sig själft.
Bland de första åtgärder han efter uppstigandet på tronen vidtog var att till vicekansler i
general Nordenstams ställe utnämna generalen friherre Munck, med hvilken en liberalare riktning
i universitetets styrelse begynte göra sig gällande. Äfven återstäldes den indragna professionen i
filosofi, om än till en början under annat namn (profession i »sedelära och vetenskapernas system»),
och till dess innehafvare utnämndes den af opinionen högt uppburne J. V. Snellman. Ar 1808
återinfördes den för ungdomen kära afdelningsinstitutionen, hvilken sedan dess egt bestånd, utan
att besanna de farhågor, för hvilka den en tid varit föremål. De studerande äro numera indelade
i sex afdelningar, den nyländska, savolaks-karelska, tavastländska, vestfinska, viborgska och
österbottniska. H varje af delning står under tillsyn af en inspektor, utsedd bland professorerna, och en
kurator, hvartill efter af afdelningen anstäldt val i regeln förordnas någon docent eller licentiat.
Afdelningarna sammankomma till veckomöten, där, under inspektörs ordförandeskap, litterära frågor
och afdelningens angelägenheter afhandlas. Den disciplinära uppsigten öfver de studerande tillhör
rektor och den s. k. »disciplinskommissionen », hvilken består, jämte rektor, af de 5 fakultets-ocli
sektionsdekanerna. Men därjämte ega studentafdelningarna att öfvervaka sina medlemmars sedliga
förhållande och vid behof tilldela dem bestraffningar. Denna ungdomens själfkontroll har visat
sig vara ett verksamt medel att upprätthålla ordning och sedlighet. Slutligen hafva
studenterna äfven rättighet att å allmänna möten af hela kåren besluta om vissa dem gemensamt
rörande frågor.
De vid universitetet närvarande studenternas antal utgjorde höstterminen 1828 enligt tryckt
förteckning 339. Under de därpå följande 30 åren förblef antalet tämligen stationärt, i det att
detsamma höstterminen 1858 var 369, men det har sedan dess betydligt stigit, så att det höstterminen
1888 utgjorde 1,002. Höstterminen 1892 var det 1,043. Dessa siffror utvisa dock ej hela antalet
inskrifne studenter, emedan, till följd af fattigdom och andra orsaker, för hvarje termin många af
dem nödgas uteblifva från universitets-staden. Så steg t. ex. höstterminen 1888 totalsumman
inskrifne till 1,773 och höstterminen 1892 till 1,852. Af de höstterminen 1892 inskrifne
tillhörde 224 teologiska fakulteten, 553 juridiska, 178 medicinska, 449 historisk-filologiska sektionen
och 448 fysisk-matematiska sektionen. Orsaken till den under de 3 sista decennierna så betydligt
ökade frekvensen ligger dels i det stora antal nya läroverk med dimissionsrätt till universitetet,
som här uppstått, bland andra alla de med finskt undervisningsspråk, af hvilka det äldsta
inrättades 1858, dels däri, att landets intensiva utveckling under de senaste årtiondena i hög grad stegrat
behofvet af intelligenta krafter.
I summan af studerande ingå äfven de vid universitetet inskrifna kvinliya studenterna. Den
första af dessa immatrikulerades 1870, den andra 1873; sedan har antalet vuxit, så att detsamma
höstterminen 1892 uppgick till 31 närvarande och 55 inalles inskrifna. Af dessa studerade 3
juridik, 4 medicin, 23 historisk-filologiska och 25 fysisk-matematiska vetenskaper.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
