Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Vetenskapliga och Litterära Samfund - H. Finska Läkaresällskapet. Af J. W. Runeberg - Föreningen Duodecim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bortgångnes ställe. O. E. A. Hjelt, F. J. von Becker, K. S. Sirelius, J. A. J. Pippingsköld
och J. A. Estlander egnade sitt arbete och sin vetenskapliga förmåga åt befordrandet af
sällskapets sträfvanden, och ett allt större antal yngre medlemmar började verksamt deltaga i desamma.
Såsom redan tidigare antydts, var det mera den reproduktiva, än den själfständigt forskande
vetenskapens talan, som vid sällskapets möten och i dess publikationer förts af dem, hvilka stodo i
spetsen för den nya tidens genombrott. Det yngre slägte, som uppväxte vid deras sida, kände
alltmera behofvet af eget forskningsarbete. Detta medförde äfven en omgestaltning af
läkaresällskapets publikationer. Sedan Estlander år 1860 i elfte bandet af sällskapets »handlingar»
offentliggjort en framstående afhandling om Chorioiditis i följd af febris typhosa recurrens, fattades
beslutet, att »handlingarne» skulle utgifvas fyra gånger om året i form af en själfständig
vetenskaplig tidskrift och notisbladet icke vidare utkomma.
Likasom Estlander varit den, hvilken närmast gifvit uppslag härtill, så var det äfven han, som
fortfarande genom sina meddelanden vid sällskapets möten, genom sina många betydelsefulla
afhand-lingar och uppsatser samt genom sin personlighet främst väckte hos ett yngre slägte håg och
mod att själf iakttaga och forska samt meddela resultaten i den form, att de kunde uppträda på
vetenskapens stora vädjobana.
En vidare utveckling af sällskapets tidskrift egde rum år 1880, då häftenas antal ökades
till sex om året, och från och med år 1887 hafva finska läkaresällskapets handlingar regelbundet
utkommit med ett häfte hvarje månad.
Vid sällskapets femtioåra minnesfest 1885 utgafs en festskrift i tvenne band, det ena
innehållande vetenskapliga af handlingar, det andra sällskapets femtioårs historia, skildrad af O. E. A. Hjelt.
Det är dock icke allenast i sällskapets publikationer, som man bör söka ett uttryck för dess
betydelse för vårt lands odling på den medicinska vetenskapens område. I samma mån, som
tidskriften visar en tillväxt i omfånget och intensiteten af det vetenskapliga lifvet inom sällskapet,
har detta äfven förkofrats vid sällskapets möten, där en allt mera talrik mängd själfständiga
iakttagelser och undersökningar meddelats af sällskapets medlemmar, jämte det frågor af större
betydelse utförligare diskuterats.
Finska läkaresällskapet, hvars medlemmars antal sedan de första åren af dess tillvaro mer
än fyrdubblats, har väsentligen medverkat till den medicinska vetenskapens förkofran i vårt land.
Men äfven i andra afseenden har detsamma utöfvat ett betydande inflytande på utvecklingen af
våra medicinalförhållanden. Vid de allmänna läkaremöten, hvilka sällskapet sedan år 1866
föranstaltat, till en början hvart tredje, sedermera hvart annat år, hafva många för läkarekåren och
för landets medicinalväsende betydelsefulla frågor behandlats och vunnit en sakkunnig belysning.
Dessa möten hafva dessutom utgjort ett vigtigt föreningsband mellan läkarne i olika delar af
landet och bidragit att höja allmänandan inom landets läkarekår,
Äfven det af sällskapet grundlagda och allt vidare förkofrade biblioteket, hvilket är det enda
större specialbibliotek, som på läkarevetenskapens område finnes i landet, har haft och har sin
stora betydelse.
Af staten hafva sällskapets sträfvanden befordrats genom ett anslag, hvilket efter hand
förhöjts och numera utgör 3,000 mark årligen. För öfrigt hafva utgifterna bestridts genom
medlemmarnas årsafgifter och lösen för sällskapets publikationer. Finska Läkaresällskapet är numera
icke det enda allmännare samfund af läkare i landet. Är 1882 stiftades af medlemmar i
sällskapet jämte yngre medlemmar af medicinska fakulteten föreningen Duodecim, hvars syfte i
främsta rummet varit att verka för finska språkets utbildning och användning på det medicinska
området. Genom utarbetandet af en finsk medicinsk terminologi och mallsamling, genom sina
möten och diskussionerna vid dem samt genom sin med föreningens namn benämnda tidskrift
har föreningen ifrigt och med framgång arbetat för detta sitt mål, jämte det tidskriftens innehåll
äfven alltmera antagit en vetenskaplig prägel. J. W. Runeberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
