Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Den Vetenskapliga Litteraturen - B. Rättsvetenskap, Nationalekonomi och Statistik. Af Wilhelm Chydenius - C. Teologin. Af Herman Råbergh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. V. Snellman egnade ofta uppsatser åt dessa ämnen; ocli ett betydande inflytande på tänkesättet
i nationalekonomiska frågor utöfvades från 18G0-talet intill 1880-talet af tidningen Helsingfors
Dagblad, där dessa frågor med vetenskaplig insigt behandlades af A. II. Chydenius (f. 1833).
Inom Finlands statistiska litteratur intages det främsta rummet af de rikhaltiga officiela
publikationer, som utgifvits af Statistiska Centralbyrån. Tidigast bearbetades landets statistik af
G. Rein. Det mest betydande verket i senaste tid är Jämförande befolkningsstatistik, med
sär-skildt af seende å förhållandena i Finland, utgifvet 1891 af A. Boxström (f. 1840, Statistiska
centralbyråns n. v. direktor). Åtskilliga statistiska ämnen ha med framgång behandlats af Aug.
Hjelt och J. V. Tallqvist. Generalen F. Neovtus (f. 1830) har genom en skrift om
handels-relationerna mellan Finland och Ryssland gjort ett godt inlägg på handelsstatistikens område.
Wilhelm Chydenius.
C. TEOLOGIN.
Den teologiska vetenskapen i Finland i 19:de seklet har företrädesvis fullföljt det fosterländska
syftet att stöda landets lutherska kyrka i hennes lifsverksamhet, som städse varit af den djupaste
betydelse för det finska folkets andliga lif. Sin säregna karakter har teologin därför erhållit genom
de historiska förhållanden, som påverkat den finska kyrkan. Redan vid seklets början röjer sig
inom kyrkan en sträfvan efter utveckling med hänsyn till gudstjenstordning, kyrkorätt och religiös
folkundervisning. Härjämte utöfva de inom kyrkan framträdande religiösa lifsrörelserna, hvilka i
sin uppkomst leddes af H. Renqvist, Paavo Ruotsalainen och F. G. Hedberg, ett inflytande
äfven på den teologiska vetenskapen och framför allt på den religiösa litteraturen. Men äfven
det 19:de århundradets allmänna skaplynne har i någon mån påverkat den finska teologin. Icke
så, som skulle hon smittats af tidens böjelse för tvifvelsjuka; den finska teologin har fortfarande
förblifvit stående på den uppenbarade lärans grund; men gentemot förnekelsen och skepticismen
har äfven hon sett sig manad att uppträda till försvar för den kristna lifsåskådningen.
Den exegetiska teologin representerades under århundradets första decennier af Jakob
Bonsdorff (1763—1831), som jämte litterär verksamhet äfven på området af öfriga teologiska discipliner
företrädesvis sysselsatte sig med gamla testamentets exegetik, samt H. H. Fattenborg (1769—1849),
hvilken gjorde sig känd såsom utgifvare af ett grekiskt handlexikon öfver nya testamentets heliga
skrifter. Bland senare målsmän för den exegetiska vetenskapen framstod isynnerhet Gabriel
Geitlin (1804—1872). Grundlärd kännare af de semitiska språken, befordrade han kraftigt
studiet af hebreiskan vid det finska universitetet och banade väg för förbättrandet af den finska
bibelöfversättningen. Hans hebreiska grammatik, tryckt år 1856, är en af de yppersta i sitt slag
och har därför åtnjutit anseende äfven utom Finlands gränser. — Med Anders Wilhelm Ingman
(1819—1877) inträdde det exegetiska studiet i ett nytt skede af utveckling. Redan före sin
befordran till professor i exegetik vid universitetet gjorde sig Ingman känd såsom utgifvare af en
förtjenstfullt reviderad öfversättning af bibeln på finska. Senare har han i sitt förnämsta
exegetiska arbete, Raamatun selityksiä (Förklaringar till den Heliga skrift), på ett själfständigt sätt
framstält den nyare bibeltrogna exegetikens resultat med afseende å bibelns utläggning. Ingman
är den förste af de finska teologerna, som på ett mera omfattande sätt begagnat det finska språket
i vetenskapliga arbeten och eger därför särskild förtjenst såsom grundläggare af en teologisk
vetenskaplig terminologi på finskt tungomål. I hela sin omfångsrika skriftställareverksamhet, som
hänför sig äfven till andra teologiska discipliner, än den exegetiska, framstår Ingman såsom en
trogen anhängare af den s. k. Wiirttembergska bibliskt-teologiska riktningen. På det i närvarande
tid fortgående arbetet med den finska bibeltextens förbättrande har Ingman öfvat ett väsentligt
inflytande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
