Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Den Vetenskapliga Litteraturen - D. Filosofin. Af Th. Rein - E. Filologin - a. Den finska filologin. Af E. N. Setälä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
psykologi samt några filosofiska uppsatser i svenska och finska tidskrifter, utgifvit ett utförligare
arbete, Försök till en framställning af psykologin, 1 del. 1876, 2 del. 1 afd. 1891, däri han sökt
tillgodogöra resultaten af senare tiders empiriska forskning på psykologins område.
Den moderna forskningsgren man benämner »psykofysik», och som vill genom noggrann
observation exakt bestämma förhållandet i afseende å styrka och varaktighet mellan själsakterna
och de dem motsvarande fysiska tillstånden, har hos oss haft en bearbetare. Hjalmar Neiglick, f.
1860, utgaf på grund af experimenter, dem han anstält å prof. W. Wundts psykofysiska laboratorium
i Leipzig, en undersökning Zur Psychophysik des Lichtsinns, 1887, hvilken af sakkännare blef
fördelaktigt bedömd och förvärfvade sin författare docentur i experimental psykologi vid Finlands
universitet, Till förlust för vetenskapen afled han redan 1889. Edvard Westermarck, f. 1862, docent
i sociologi, har på engelska språket utgifvit ett större arbete, The history of human marriage, 1891,
hvilket af den engelska kritiken blifvit lofordadt och som öfversatts till svenska, tyska och franska.
En vetenskap, hvilken står filosofin nära, nämligen pedagogiken, har jämväl i Finland haft
representanter. Bland författare på detta område kan, utom J. V. Snellman, hvilken i sina blad
»Saima» och »Litteraturbladet» skref flere förträffliga uppsatser i uppfostrings- och skolfrågor,
anföras den redan nämnde A. A. Laurell (1801—1852), hvilken sökte befrämja vårt
skolväsendes utveckling äfven såsom skriftställare genom Af handling ar i uppföstring slär an, 1831, 33.
Den förste docenten i pedagogik, K. A. Alcenius, väckte genom arbeten öfver det inhemska
skolväsendets historia förhoppningar, hvilka dock svekos genom hans förtidiga död 1853. Behofvet
af en lärostol i den pedagogiska vetenskapen hade emellertid uppmärksammats.. Den finska
högskolan har varit en af de första i hela världen, där pedagogiken för sin räkning erhållit en
särskild ordinarie profession; den inrättades 1852 vid teologiska fakulteten, men flyttades senare
till den filosofiska. Bland dess innehafvare bör nämnas Z. J. Cleve, f. 1820, hvilken författat,
i hegelsk anda, utom en lärobok i psykologi, ett större arbete, skolpedagogik, 1884, utgifvet äfven
på finska. Hans efterträdare, F. Perander, bekämpade, ur hegelsk synpunkt, den Herbartska
pedagogiken, hvaremot professionens nuvarande innehafvare, W. Ruin, är en anhängare af sistnämnda
lära. O. Wallin, folkskoleinspektör, har utgifvit ett närmast för folkskollärare afsedt arbete:
Kansakoulun kasvatus- ja opetusoppi (Uppfostrings- och undervisningslära för folkskolan), 1883.
Th. Rein.
E. FILOLOGIN.
A. Den finska filologin. Den finska filologins egentliga grundläggare var professorn vid
Abo universitet, den förut nämnde, mångsidige Henrik Gabriel Porthan. Då han begynte sitt
lifsarbete, var visserligen den första början redan gjord: tre finska språkläror hade utkommit, af
hvilka den sista var jämförelsevis användbar, några ordlistor och ett försök till en större finsk
ordbok hade publicerats, och äfven några fragment af finsk poesi hade blifvit samlade och till
och med offentliggjorda. Men före Porthan hade ingen fullt uppfattat dessa ämnens betydelse,
ingen hade förstått, att det här stode den finska vetenskapen till buds ett arbetsfält, hvilket borde
betraktas som i första rummet det finska folkets lott vid den menskliga vetenskapens
arbetsfördelning. Porthan sysselsatte sig med alla grenar af den finska filologin: undersökning af det
finska språkets och dess dialekters grammatik och ordförråd, finskans jämförande med andra
finsk-ugriska språk, den finska kulturhistoriens undersökning medels språkliga hjälpmedel äfvensom
den finska folkpoesin, mytologin, vidskepelsen, med ett ord: det finska språket och den finska
folkloren» i hela dess omfång.
Porthans lifsgärning hör hufvudsakligen till det föregående århundradet; af de män, som i
början af vårt århundrade mottogo hans arf, fanns det ingen, som idkade forskningar på så vidsträckt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
