- Project Runeberg -  Finland i 19de seklet. Framstäldt i ord och bild af finska skriftställare och konstnärer /
245

(1893) [MARC] With: Leo Mechelin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Den Vetenskapliga Litteraturen - F. Matematik och Naturvetenskaper - i. Matematik, astronomi, fysik, kemi, geologi, mineralogi. Af Selim Lemström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sällsynt mineral. Ga dolin tog en verksam del i samtidens fosterländska sträfvanden, isynnerhet
på det ekonomiska området. Frän professuren i kemi afgick han är 1822.

Hällström var en utpräglad personlighet, som med ihärdighet och framgång genomförde de
uppgifter han sig förelagt. Professor i fysik blef han 1801. En närmare redogörelse för de
talrika afhandlingar han utgifvit kan ej här ifrågakomma. De innefatta dels observationer inom
olika grenar af hans vetenskap, dels äfven teoretiska undersökningar. Åtskilliga af hans
forskningsresultat hafva ett varaktigt värde. Bland dem må nämnas hans bestämning af temperaturen
för vattnets största täthet, en del kroppars utvidgningskoefficienter för värme, beräkningar rörande
Helsingfors klimat på grund af egna långvariga observationer. Hans skrift »Om nattfrosterna i
Finland» förtjenar ock att i minnet bevaras. — Under den för universitetet i Abo betydelsefulla
period, då kejsar Alexander I anvisade rikliga anslag för akademins utveckling, tog Hällström en
verksam del i nydaningsåtgärderna. Med särskild nitälskan omfattade han det astronomiska
observatoriets uppbyggande och det astronomiska studiets befrämjande.

Efter att hafva framhållit dessa tvenne stödjepelare för naturforskningen i landet under
århundradets första decennier, skola vi öfverblicka arbetets gång inom en hvar af de vetenskaper,
med hvilka denna uppsats har att befatta sig.

Matematikens främsta representant var länge N. G. af Schultén (1794—1860, professor
1826 -1855). Kunnig och nitisk arbetare, publicerade han en mängd afhandlingar, vittnande om
matematisk skärpa, af hvilka några tillvunno sig uppmärksamhet äfven i utlandet. De flesta
hafva ingått i Finska Vetenskaps-Societetens akter. Ett högre uppsving tog dock den matematiska
vetenskapen i Finland, sedan Lorenz Leonard Lindelöf (f. 1827) blifvit dess målsman vid
universitetet. Den sällsynta klarhet och precision, som karakteriserade hans föredrag från katedern,
utmärker äfven hans skriftstälieri. På höjden af sin tids matematiska vetande, har Lindelöf
behandlat flere frågor af betydelse för matematikens utveckling. Främst må nämnas arbetet
Lejons de caleul des variations. Redigées en collaboration avec M. VAbbé Moigno (Paris 1861),
hvari denna del af den högre analysen blifvit framstäld på ett sätt, som knappast torde af något
annat verk öfverträffas. Bland Lindelöfs öfriga talrika skrifter må särskildt nämnas: Propriétés
générales des polyédres, qui sous une étendue superjicielle donnée renferment le plus grand
volume, hvilken af Vetenskapsakademin i Berlin år 1880 belönades med Steinerska priset, och
Trajectoire d’un corps assujetti ä se mouvoir sur la surface de la terre sous Vinjluence de la
rotation terrestre, hvilket arbete af Finska Vetenskaps-Societeten vid dess 50 års jubileum 1888
utmärktes med ett af regeringen föräradt pris. — Till stor saknad för universitetet blef Lindelöf
redan 1874 bortkallad från sin professur och utnämnd till öfverdirektör i skolstyrelsen. Äfven
andra förtroendeuppdrag i statslifvet ha tagit honom i anspråk. Han har dock fortfarit att
taga del i det vetenskapliga lifvet, såväl genom värdefulla publikationer, som genom fortsatt
hand-hafvande af sekretariatet i Vetenskaps-Societeten. — G. Mittag-Leffler (f. i Stockholm 1846)
blef 1877 professor i matematik i Helsingfors. Han hade haft förmånen att af de stora
matematikerna Hermite i Paris och Weierstrass i Berlin vägledas i sin vetenskapliga utveckling,
hvilken sålunda tidigt nådde en framstående mognad. Bland hans många arbeten hafva särskildt
de på funktionsteorins område beredt honom ett aktadt rum bland samtidens främsta
matematiker. Hans verksamhet i Finland blef ej långvarig, enär han år 1881 kallades till professor
vid den nya högskolan i Stockholm, men han hade dock redan gifvit kraftiga impulser åt
matematikens studium härstädes. Tilläggas bör, att Mittag-Leffler grundlagt och leder den sedan
1882 utkommande betydande tidskriften Acta mathematica, i hvars redaktion Lindelöf är
Finlands representant. — E. Neovius, professor i matematik sedan 1883, har företrädesvis
sysselsatt sig med undersökning af minimalytor, öfver hvilka han publicerat förtjenstfulla
afhandlingar. Bland yngre matematiska författare hafva E. A. Stenberg och Hj. Mellin gjort sig
mest bemärkta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 20 19:50:07 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/finland19/0300.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free