Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Den Vetenskapliga Litteraturen - F. Matematik och Naturvetenskaper - i. Matematik, astronomi, fysik, kemi, geologi, mineralogi. Af Selim Lemström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Zonenbeobach tungen >. Han har ledt arbetet vid uppsökandet af triangelpunkterna för den
ryskskandinaviska gradmätningen och är en af deltagarena i världsföreningen för stjärnhimmelens
afbildning.
Inom fysikens område uppträdde under senare delen af Hällströms verksamhetstid en man
af sällsynt begåfning, Johan Jakob Nervander (1805—1848). Redan hans första arbeten på
elektricitetslärans område, särskildt uppfinningen af en galvanometer, tillvunno sig fackmännens
uppmärksamhet. Under en längre utrikesresa på 1830-talet trädde Nervänder i beröring med
Gauss och Weber samt blef därigenom lifligt intresserad för utforskandet af jordmagnetisinen, som
genom nämnda mäns utmärkta arbeten bragts på den vetenskapliga dagordningen. T denna
undersökning ansåg han äfven Finland höra göra sitt inlägg. Det lyckades Nervander att åstadkomma
inrättandet af det meteorologiska och magnetiska observatoriet i Helsingfors. Denna anstalt blef
genom hans trägna omsorg så väl utrustad, att den kunde uthärda täflan med de bästa dylika
anstalter på sin tid. Därom vittna de fyra band observationer Nervänder utgaf och hvilka
prisbe-löntes af Vetenskapsakademin i S:t Petersburg. Bland
hans öfriga skrifter i fysik intager Bestämningar af
tiden för solens rotation, härledd ur temperaturens
variationer på jordytan, en framstående plats. Om
Nervänders rika anlag för skaldekonsten skall talas i
nästa kapitel. Fäderneslandet väntade ännu månget
verk af hans skapande snille, då döden afbröt hans
bana i mannaålderns fulla kraft.
Adolf Moberg (f. 1813) hade tidigare egnat sig
äfven åt kemiska arbeten, men innehade 1849—75
professuren i fysik och odlade med mångsidig flit
denna vetenskap. Hans studier öfver
rotationsmagne-tismen och vågrörelsefenomenen äro med omsorg
utförda, men hans största förtjenst är att hafva
samman-stält de klimatologiska iakttagelserna i Finland från
1859 till 1888. Moberg har därjämte utgifvit
värdefulla arbeten rörande den finska farinacopén.
Efter att hafva deltagit i den svenska vetenskapliga
expeditionen till Spetsbergen år 1868 riktade Selim
LemsTröm (f. 1818, professor i fysik 1878) sin forskning
företrädesvis på polarljuset och de jordmagnetiska
fenomenen. Han har om dessa ämnen publicerat särskilda skrifter, bland hvilka må nämnas Om
orsakerna till jordens magnetiska tillstånd samt det år 1886 på svenska och franska utgifna
arbetet Om polarljuset eller norrskenet. Resultaten af den finska polarexpeditionen (se ofvan s.
192) äro utgifna af Lemström under medverkan af E. Biese i arbetet Exploration internationale
des regions polaires 1882—1884. Lemströms senaste undersökningar hafva gält elektricitetens
inflytande på växtligheten äfvensom nattfrosterna i Finland och medlen att förekomma deras
härjningar. De förberedande arbetena för öfvergången till metriska mått- och vigtsystemet blefvo
af Lemström enligt regeringens uppdrag utförda.
Extra ordinarie professorn A. F. Sundell (f. 1843) har bl. a. utgifvit en lärobok i analytisk
mekanik äfvensom undersökningar angående särskilda delar af elektricitetsläran. Hans
konstruktion af en barometer i form af en kvicksilfverluftpump har tillvunnit sig förtjent uppmärksamhet.
Af betydelse för meteorologin äro hans publikationer af insamlade iakttagelser rörande åskvädren
i Finland under de senare åren. — Bland yngre arbetare på fysikens fält märkas Th. Homén
och G. Melander; särskildt må Hornens arbete Ueber die Electricitätsleitung der Gase framhållas.
Johan Jakob Nervander.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
