Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Den Vetenskapliga Litteraturen - G. De Medicinska Vetenskaperna. Af M. W. af Schultén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den inre medicinen företrädes sedan 1877 af J. W. Runeberg (f. 1843), hvilken i flere
afhandlingar såväl experimentelt som kliniskt behandlat frågan om albuminiirins uppkomst och
vilkor samt gifvit kliniska bidrag angående patologiska transsudats albuminhalt, perniciös anämi,
den operativa behandlingen af empyem o. s. v. H. Holsti (f. 1850) har likaledes studerat
empyemens behandling samt publicerat bidrag till kännedomen om den granulösa njuratrofin, om
tuberkulosens utbredning m. m. R. Sievers har skrifvit om den epidemiska
cerebrospinal-menin-giten och om frossan i Finland samt lemnat bidrag till magsjukdomarnas patologi. A. Holmberg
har belyst nervsjukdomarna och deras behandling, F. W. Westerlund spetelskans förekomst i
Tyrvis.
På kirurgins område efterträdde F. Saltzman (f. 1839) 1883 Estlander och blef i tillfälle
att leda fullbordandet af det af Estlander planerade nya kirurgiska sjukhuset samt där genomföra
•den moderna antiseptiken. Saltzmans arbeten beröra den operativa gynekologin (»Sju ovarotomier»)
samt kirurgin (buksnitt vid tarmocklusion, pylorus resektiön, hvitmosseförband m. m.). M. W. af
Schultén (f. 1847), e. o. professor 1883, Saltzmans efterträdare 1891, har experimentelt och
kliniskt undersökt hjärnskadorna och deras inverkan på ögats cirkulation, angifvit en metod att
studera ögonbottnen under stark förstoring samt utgifvit flere afhandlingar af kirurgiskt innehåll,
såsom angående käkankylos, blindtarmskräfta m. m. Till vår kirurgiska litteratur hafva ytterligare
medverkat: docenterna L. Krohn, som afhandlat om benhinnans användande, Hj. v. Bonsdorff,
som skrifvit om höftledsåkommor, skottsår i buken m. m., och A. Krogius (bakteriologiska
undersökningar om urininfektion) samt läkarne K. Lindén (om rosen), G. Schnitt (om
deformerande arthrit hos barn, fjädrande finger), K. J. v. Fieandt (buksnitt), E. Roos (kasuistik,
sår-■dränagens betydelse) — förutom flere yngre krafter.
Lärostolen i ögonläkekonsten tillträdde efter v. Becker K. R. Wahlfors (f. 1848), som behandlat
bl. a. stockningspapillens uppkomst, skefningens orsaker, starrsnittet. Docenten G. A. Nordman har
lemnat bidrag på den fysiologiska optikens område samt i frågan om konstgjord starrmognad m. m.
I barnförlossningskonst och gynekologi hafva vi att anteckna: G. Heinricius (f. 1853), sedan
1890 Pippingskölds efterträdare; han har experimentelt och kliniskt studerat modrens och fostrets
fysiologi på flere områden, lemnat bidrag till kännedomen om placenta hos hund och katt samt
publicerat åtskilliga gynekologiska och obstetriska afhandlingar. O. Engström, e. o. professor i
gynekologi sedan 1892, har med sina publikationer hufvudsakligen rört sig på den operativa
gynekologins område (myotomier, ovariotomi under hafvandeskap m. m.), men har dessutom skrifvit
om förlossningens inverkan på fostrets respiration och om eklampsi. M. G. Stenbäck har afhandlat
ansigtsförlossningar, J. A. Törngren såväl fostrets fysiologi, som gynekologiska frågor.
För barnsjukdomarna inrättades år 1890 en egen lärostol. Dess första innehafvare blef W.
Pipping (f. 1854), hvilken offentliggjort studier öfver pneumococcus, öfver späda barns
digestions-förhållanden ra. m. A. Clopatt har skrifvit bl. a. om hysteri hos barn, F. W. Westerlund har
statistiskt behandlat frågan om barndödligheten i Finland.
Den patologiska anatomin, som i den moderna bakteriologin erhållit en vigtig utgrening,
Tepresenteras sedan 1886 efter Hjelt af E. A. Homén (f. 1851), hvilken utgifvit experimentela
bidrag till ryggmärgens patologi samt flere arbeten på nervpatologins område: nervsystemets
förändringar efter amputationer, multipla neuriter m. m. Bakteriologiska arbeten af C. Lundström
’(om gonococcus), af W. Cygnaeus (om tyfusbacillen) böra ock antecknas.
På rättsmedicinens område, som redan tidigare varit föremål för de finska läkarnes intresse,
bevittnadt genom flere lifliga principstrider, senast på 1870-talet om kroppsskadors lifsfarlighet, har
J. A. Florin behandlat frågan om tvifvelaktiga sinnestillstånd i förhållande till civillag samt
om lifsfarans rättsmedicinska betydelse. L. W. Fagerlund har skrifvit om drunkningsvätskans
inträngande i tarmen, om benkärnans utveckling i extremiteternas ben under första lefnadsåret, om
fosforförgiftningar i Finland samt dessutom medicinskt-historiska uppsatser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
