Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92 Rak och omvänd ordföljd.
gående regel, att i bisatser rak ordföljd användes, även om
de börja med en advärbial- äller objäktsbestämning, t eks.
Jag vet ej, var han bor, Här är boken, som du
be-järde. På samma sätt i andra bisatser: Gåssen tror, att
han kåmmer, Gåssen kåm, då jag var bårta. Detta
ville jag förklara på följande sätt. Det satsbindande
pro-nominet eller advärbet står ej på grund af något
betoningsförhållande främst, ock kann därför ej draga värbet till sig,
såsom fallet är med det advärb äller (i oblikkasus stående)
pronomen, som i en huvudsats har främsta platsen. Man
jämföre uttrycken: Var bor han? och jag vet ej, var
han bor, ock man finner jenast, att i den diräkta frågan
är var starkast betonat, i den indiräkta bor, däremot „vara
obetonat. Likartat är förhållandet i satserna: Boken
be-järde han ock Här är boken, som han bejärde. Den
omständigheten att i en bisats predikatet är jämförelsevis
starkt betonat, blir tillika just ett själ varför det, vare sig
ensamt äller med sina bestämningar, bör stå sist i satsen;
ty även denna ställning låter ett begrepp starkt framträda.*)
Vi få sålunda en ytterligare förklaring, varför bisatsens
predikat ej kann atraheras av det advärbiälla uttryck som
börjar satsen. — Utgående från detta betraktelsesätt tror jag
mig slutligen å andra sidan för huvudsatsens omvända
ordföljd finna en ny grund. I en huvudsats är subjäktet (om
det är ett substantiv) alltid relativt betonat, t. eks. Gräset
vissnar om hösten. Men om ett annat begrepp för
tillfället skall mycket starkt framhållas, t. eks. om hösten,
träder detta främst, men subjäktet intager åtminstone den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
