Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96 TiU behandl. af u-omtøudet af a i de östnordiska språken.
Aør/, /ør1), fda. tør^, fda. nsv. diaL øri; fsv. møl, børker,
ørn, nsv. dial. cölislöuser ’vårdslös’. Vanligare är
emellertid också här vokalen a: fsv. arf (f.), ark, far, harf värr,
parf; balker, barker, mal (m.), marper, svarper, val (in.), var-
þer. Detta faktum, som skenbart i någon mån talar emot
riktigheten af mitt resonnemang här ofvan, förklarar jag på
följande sätt. Genom öfvergången af o till ø framför r och
kakuminalt l klöfs den flexionstyp, som utmärkts af
vokalväxlingen o; a (: e) i tvänne, en med samma växling oförändrad,
en annan med vokalskiftet ø: a (: e). Denna klyfta har
språket sträfvat att fylla sålunda, att o genom proportionel
analogibildning återinförts i st. f. ø, naturligtvis efter det den
ljudlag, som åstadkommit söndringen, upphört att värka. Då
man böjde t. ex. sok: sakar, hottr: hattar: hettir, bildade
man i enlighet härmed till former som ar kar} varpar
ver-pir sådana som ork, vorpr i st. f. de ljudlagsenliga ørk,
vørpr. Deras o deltog sedan i öfvergången o > a.
De ó-stammar, i hvilka o på öno. botten blifvit u —
några sådana u-stt. äro icke kända — visa alla både
om-ljudd och omljudslös vokal: fsv. dag: da. dug, nsv. I ag g:
da. lug, nsv. ragg: ä. nsv. rugg. Huru man än må
uppfatta dessa dubbelformers inbördes förhållande (jfr senast
Kock, Sv. Landsm. XH. 7. s. 9 f.) utgöra de i ingen
händelse något hinder för uppställandet af den ifrågavarande
ljudlagen.
*) Kock, Arkiv f. nord. fil. V s. 95.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
