Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 Samöstsv.. för hav. främmande no va tioner. 147
ena — tilläfventyrs det sistnämda — egt sin tillämpning endast där
-ðg- på analogisk väg blifvit återstäldt.
52. Framför I hafva 8 och t öfvergått till Xl), t. ex.
Alipp ’slippa’, mäAligfg] ’mässling’, liill HU ’lille’ (fsv. litle).
X- ljudet upprätthålles utan inskränkning i Ösjprov. utom Nargö.
I öfriga delar af det östsv. språkområdet är det däremot synbarligen
stadt i utdöende p. gr. af högsvenskans inflytande. Från ö. Eg. Finl.,
v. och m. Nyl. och Nargö anföras endast former med si, resp. II; i ö.
Nyl. förekommer X blott sporadiskt, och i v. Eg. Finl., Ål. o. Sat. är
det hufvudsakligen inskränkt till ini jude t, utan att likväl ens här
regelbundet komma till användning. Uti de österbottniska dialekterna
har X visserligen bättre hållit sig vid makt: det torde i ingen af dem
fullständigt saknas, och i många finna vi det i alla de ord, där det enl.
regeln bör förekomma. Emellertid uppgifves detta ljud uttryckligen
i en del trakter, t. ex. Petal., Mal. och Vörå, uteslutande eller
företrädesvis brukas af den äldre generationen; i andra, t. ex. Gkby,
Larsmo och Kveflaks, kvarstår det blott i några enstaka ord, isht ll^l och
tsöAJ o. d. ’kjortel’.
53. p har i svagt betonad stafvelse blifvit assimileradt
med ett efterföljande t: ättär o. d. ’efter’ (fsv. æptir), lärt
o. d. ’lärft’ (fsv. lærept).
I st. f. lärt o. d., som anträffats endast i n. Öbott. och Kök.
visa de östsv. målen i allmänhet formerna llrft lärft, beroende på
starkare aksentuering af senare kompositionsleden eller på hsv. invärkan.
54. Urspr, ð har bortfallit framför annan konsonant
med undantag af j , såvida det ej enl. mom. 51 assimilerats
med densamma. Framför ursprungligen eller till följd af östsv.
apokope (enl. mom. 49) stafvelsebildande r, I har detta
bortfall ej egt rum. Ex.: årån o. d.2) (fem.) ’annan’ (fsv. adrun),
säiar o. d. ’sadlar’, stån o. d. ’stanna’ (isl. staðna).
*) I hsv. representeras som kändt förbindelserna si ti af $1, den
senare äfven af II. — *) Så Korsholms och Ilmola h:der, Ped. h:d utom
Gkby-Nvet., Korpo, Nagu, ö. Nyl., Estl. utom Nargö. I öfriga trakter,
åtm. i de flesta, hafva andra bildningar trädt i stället.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
