Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152 De östsvenska dialekterna.
’lam’. Betr. tidsföljden mellan dessa förlängningar och
öfvergången ä < å se §§ 2,14, 58.
I vissa trakter hafva de säl unda förlängda vokalerna åter
ljudlagsenligt förkortats; se härom § 14. I andra möter oss en på hsv.
inflytande beroende förkortning. Fullt genomförd torde denna vara på
fasta Ål., i norra delen af Brändö, i Nagu samt, hvad vok. ä beträffar,
i v. och ro. Nyl. Också i Nargömålet betecknas vokalen endast i ett
fåtal hithörande ord såsom lång. I fr. om enskilda ord har det hsv.
inflytandet gjort sig gällande äfven i andra mål, särskildt de
sydfinländska.
61. Bestämda formen till enstafviga pluraler af mask.
och fem. substantiv på lång vokal har öfvertagit den
obestämdas funktioner, t. ex. skonar o. d.1) ’skor9: ä. nsv. skonar
’skorna’, tinar o. d. ’tår’: ä. nsv. tänar ’tårna’, k£önar o. d.
’klor’: ä. nsv. klonar ’klorna’.
Former, sådana som de anförda, saknas likväl i åländskan, som i
stället skenbarligen öfverensstämmer med hsv. i afseende å obest.plur. af
de ifrv. orden. Det synes emellertid otvifvelaktigt, att åländskan bildat
dessa plur.-former, liksom plur. af det öfvervägande antalet starka
feminina, medelst ändelsen -är (jf. också Houtsk. kfåvår ’klor7, kövär ’kor’)
hvars vokal dock sedermera uppgått i den omedelbart föregående
rotvokalen; ordet ’sko’ har härvid följt analogin af de öfriga enstafv.
orden med lång slutvokal (jf. Houtsk. sk5vär). Man har således rätt
att antaga, att den nuvarande pluralbildningen i dessa ord aflöst den
i öfriga delar af det östsv. språkområdet öfliga.
62. Vid uniformeringen af nom., dat. och ack. sing.
hos svagt böjda substantiv har (icke som i hsv.
nominati-v e n, utan) den o b 1 i k a formen — i best. f. ackusativen —
i allmänhet blifvit den segrande; hos sådana, som ej beteckna
lefvande varelser, är detta alltid fallet. Ex.: n. d. a. dråp a
o. d. ’droppe’3), best. f. -an o. d.: fsv. n. drope, obl.
*) Öbott., m. Eg. Finl., Runo skðar o. d., Rågö-Wichtp. »köir
skugwir, Houtsk. skövår. — *) Dagö ktöar, Houtsk. ktövår. — *) Lappfj.,
Närpes., Korsn., Petal. dråp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
