- Project Runeberg -  Finländska bidrag till svensk språk- och folklifsforskning /
174

(1894) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

174 De ö fils ven fika dialekterna.

af den ursprungliga vokalisationen bevarar dock måhända
Gkby-Nvet.-inälet i formerna sønija ’söner[na]’, lä di ja ’lederfna]’ (ang. hvilkas
uppkomst se § 18). Endast skenbart motsäges ock vår regel af ett slutlj.
e 1. & i obest. f. af za-stamsneutra, kompar. och pres. part. inom vissa
dialekter; dylika former bero nämligen städse på hsv. inflytande, se §
1,49 anm. — Ang. slutlj. i på fasta Åland se § 37.

11. Kakuminalt I kvarstår — utom efter i och y (§ 1,21)
samt, hvad norra Österbotten beträffar, framför
homosylla-biskt s (§ 14), och såvida det ej enl. §§ 1,58, 9,3, 28 (jf.
äfven § 15) bortfallit — såsom sådant öfver hela språkområdet
med undantag af Gamlakarleby, Nyland och Nargö*) t. ex.
biod 0. d. ’blod’, tala 0. d. ’tala9, h&2m o. d. ’holme9.

12. Den hsv. öfvergången af spirantiskt g till j
mellan vissa palatala vokaler och d saknar motsvarighet i
dialekterna i Finland samt Nargö- och Rågö-Wichterpal-målen:

slögd 2) ’slöjd’ (fsv. sløghp), nBgdär o. d. ’nöjd’ (fsv. nøghper),

bVygd o. d. ’böjde, -d’ (isl. bøygöi, -<H hðgd o. d. ’höjde’,
’höjd’ (part. o. subst.; fsv. høghpe, -þer, -þ), tðgd o. d. ’töjde,
-d’ (fsv. tøghpe, -per), drðgd o. d. ’dröjde, -d’ (fsv. drøghpe,

fíðgd o. d.3) ’flöjde’ (fsv. fløghpe), p/ögd o. d. ’plöjde,
-d’ (fsv. pløghpe, -per); legd o. d.4) ’däld’ (xú.légð), näigd5)
’näjd’ (Ity. nügde).

De flesta hithörande ord visa det oaktadt i somliga trakter —
ett och annat troligtvis öfveralt — jd o. likn. i st. f. gd. Sålunda fröjd
o. d. (fsv. frygkp), Kökar etc. fräjd (fsv. fræghp)•), v. Nyl. slOidigär
’slöjdkunnig’, Nyl. etc. nöjd o. d., böjd o. d., Fby etc. höjd o. d., Obott.
etc. dröjd o. d., Pyttis etc. plöjd o. d., v. Nyl. etc. flöjd o. d. I alla
dessa fall torde anslutning till hsv. böra antagas. (Jf. däremot § 58.)

*) Ang. det kakuminala Mjudets område i fornspråket se Noreen,
Gesch. d. nord. spr. § 83. — «) Antr. i Nyl. (Kslätt). — ») M. Nyl.
flöjja. — 4) Förek. i de flesta finl. mål. — fi) Antr. i Gkby. —8) Några
g-former af dessa ord förekomma mig veterligen icke i östsv..

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:48:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/finlandska/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free