Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
De östs veneka dialekterna.
I Nyl. o. Eg. Finl. förekomma dock äfven mänga ord med fst
hvilka tvifvelsutan äro införda ur eller påvärkade af hsv. Med hänsyn
härtill förefaller det ej osannolikt, att ifrv. företeelses område
egentligen är vidsträktare än hvad ofvan blifvit angifvet, ehuru ps genom
hsv. inflytande blifvit inskränkt inom sina nuvarande gränser. — I
norra Öbott. och Sat. visar sig denna företeelse äfven, se §§ 15 o. 34.
§ 7. Den nordflnländska gruppen karakteriseras af
följande egendomligheter:
B
1. a har öfvergått till ä i urspr, kort rotstafvelse, om
följande stafvelse innehåller eller har innehållit i.
Houtskärs-målet bevarar likväl, liksom de öfriga östsvenska dialekterna,
a i denna ställning. — Ex.: gäfin o. d. ’galen9 (isl. galinn),
väfin o. d. ’valen’ (fsv. valin), lämin o. d. ’öm i lemmarna’’)
(: Korpo lamin), nätjin o. d. ’naken’ (fsv. nahin), vätjin
’vaken’ (isl. vahinn), färre ’farit’2), mäle ’malit’3), släji o. d.
’slagit’, täji o. d. ’tagit’, dräji o. d. ’dragit’4).
Ang. vidare utveckling af ä till i se § 11. — På grund af
utjämning från de synkoperade formerna visa de hithörande adjektiven
i Ålands h:d städse vokalen a: gilin, väZin, nitjin, vitjin; att ä bättre
bibehållit sig i pret. part. bör helt säkert tillskrifvas den öfvervikt
bruket af neutr. sing. såsom supinum här förlänade den osynkoperade
stamformen. På fasta Åland och i den yngre generationens språk
er-sättes likväl denna vokal också här af a, väl till följd af invärkan
från hsv.
nord. ögg. af fs till ps (liksom i § 1,14 o. 53 af ft till pt). Jf. Nobeen,
Gesch. d. nord. spr. § 62 b). — l) Antr. i n. och s. Öbott.; under formen
limin dessutom i m. Öbott. (Vörå). — *) Så ö. Ål.; Sat., s. och m. Öbott.
turi fyri. — ») I Sat. och Öbott. böjes vb. ’mala’, så vidt jag har mig
bekant, efter I sv. konj. — 4) Att i dessa fall skulle föreligga
samnordiskt i- omljud (jf. Noreen, Ark. f. nord. fil. I, s. 151 ff.; håller
jag icke för troligt. 1 den sist anförda formen torde däremot ä
delvis — t. ex. i Kökar, hvarest motsv. presensstam har samma vokal —
representera urgerm. e; jf. fris. drega och Norbbn, Gesch. d. nord.
spr. § 218.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
