Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202 De östs veneka dialekterna.
13—19: trttta ’tretton’, Kota o. d. porton’ etc.1); best sing.
af långstafviga svaga feminina, t ex. b£öma ’blomman’2): jf.
Eg. Finl. o. Nyl. blömftn o. d. (däremot vital ’veckan’: Eg.
Finl. o. Nyl. vitain o. d.); sima ’Simon’3). Dessutom
särskildt i de estländska målen: plur. af långstafviga
svaga fem.-substantiv, t ex. spiltar -ana ’spiltor -orna’ (men
sinur -una; jf. Eg. Finl. o. Nyl. spiKår -åna: sinur -una); den
attributiva starka adjektivdeklinationens fem. sing., t. ex. starka
’stark’4): jf. s. Öbott. starklin; igga ’ingen’ (fem.): jf. Nyl.
iggån; längst, subst., afledda med suff. -ul-, t. ex. aksai ’axel’5):
fsv. cumd\ långst adj., afledda med -uy-, t. ex. huggra ’hungrig’
(fem.): jf. Nyl. huggrå; brulap ’bröllop’6); abbar åbbar
’abborre’. I dessa fall har Runömålet u (eller ett enl. § 67
därmed ekvivalent å): spiAtu, starku, ëggu, aksuJ huggru,
buMup, uabftr.
Ang. vidare utveckling af a till & se § 57. — Nuckö abbär (jte
abbar), Gsvby åbbår (jte åbbar) bero väl snarast på hsv. inflytande;
likaså -tån i räkneorden 13—19 i Nargömålet. — Endast skenbart
åter-gifves urspr, -ött- med -ut- (-åt-) i Runö uavutär ’afvig’, flåtråtSr
’gram-lig’, Wichtp. o. Nuckö stadutan stivutur ’stadig’, Wichtp. tåliitan ’tålig’
m. fl. Alla dessa adjektiv äro ursprungligen afledda med suffixet
-uy-(hvarj vokal i Runödialekten aldrig och i de öfriga målen ej efter
kort rotstafvelse var underkastad ifrv. öfvergång) och sedan ombildade
efter dem på -ött-. Från de kortstafviga förskrifver sig suffixvokalen
u i ett par långstafviga adjektiv i Wichtp.-målet, t. ex. stiënutan
’försedd med stjärn1.
9V2 I stället för den dentilabiala spiranten v (hvartill
den bilabiala spiranten v samt, väl genom denna, halfvokalen
’) Det i Finland enhärskande -tån (-tun) gör det troligt, att
a här ej beror på förkortning af a fore dess ögg. till å. — s)
Ang. uppkomsten i Runömålet af formen *Mömån, som förutsättes
af bföma se § 67. — 3) Antr. i Estl. — 4) Dagö, Gsvby, Ormsö stark.
— 4) Wichtp. ahkW, St.-Rågö akti. — Ä) Antr. på Ormsö o, Nuckö;
Ofrf estl. mål bruiäp bruløp etc,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
