Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
De östs veneka dialekterna.
lag har ocks& inskränkt området för det sekundära å-ljud,
som i s. Öbott företräder urspr, u i slutna stafvelser med svag
aksent (§ 30); sålunda jlddu[n] ’gäddan’, men plur. jäddår
(fsv. ack. sg. gædduna, pl. -ur). Gkby-Nvet.-målets former
på -tån för räkneorden 13—19 — sådana former förekomma
ock i Nykby s:n (o. flerst?) — röja jämväl genom sitt slut -n
hsv. härkomst, jf. § 17. — Vidare hör hit försvinnandet af
urspr, alveolart (men icke urspr, kakuminalt) I-ljud framför
s: assint o. d. ’alis intet’, kvXssvit o. d. ’kvällsvard’, »sk
ilsken’ *). Egendomlig för dessa mål är ock den bos en mängd
deponentier förekommande infinitivformen på -is (-es, § 28),
ang. hvars uppkomst jf. §(§ 7,« och) 1,67, t. ex. yvis -es
’yf-vas’, skämmes o. d. ’skämmas’2), munnhuddjis (-es?)
’niunhug-gas’3). Såväl i Österbotten som i Satakunda kvarstår
slutligen u som sådant i urspr, öppna, svagtoniga stafvelser; de
slutljudande dock undantagna, hvad Gsvby-Nvet.-målet
beträffar (§ 18); ex.: fjäturin o. d. ’fjättern’ (fsv. fiæturin),
aksulin o. d. ’(hjul-)axeln’ (fsv. axtdiri), tjuvu o. d. ’tjugu’ *).
§11. Det gifves dessutom några företeelser, hvilka möjligen
hafva samma område som de föregående, ehuru jag med det
material, som nu står mig till buds, endast kan konstatera
deras förekomst i hela Österbotten. Hit hör en öfvergång
af kort ä till i uti korta rotstafvelsen som efterföljas af i;
t ex. lisi ’läst’ (fsv. læsit), liti5) ’låtit’ (fsv. lætit), [j]iti ’ätit’
(fsv. [i\ætit)6). Det enl. § 7,1 ur a utvecklade ä-ljudet
tyk-kes dock blott i ett par ord, sora ofta användes obetonade,
hafva blifvit i: firi ’farit’, viri ’varit’ (: inf. va[ra], altså knap-
«) I Vörå (o. flerst.?) förekommer ilsku ’ilska’ — till följd af
association med ill ’illa’ eller hsv. p&värkan. — 2) Förek. åtm. i Sat.
och s. Öbott. — *) Förek. åtm. i m. Öbott. — 4) Gkby-Nvet. tsðgá,
Närpes, Pörtom etc. tjüvi. — *) Jf. § 1,29. Närpes (etc.?) läta. — •)
Ljudlagen återfinnes i Houtskärsmålet, se § 39.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
