Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220 De östs veneka dialekterna.
st. f. dift. itu (§ 2,1) antagit Dy1), t. ex. krðyp ’kröp’: isl.
kroup *); nnflyt o. d. ’knöt1: s. Öbott knøut. Man måste väl
antaga, att ett slags fonetisk analogibildning enl.
proportionen By: y = Bu: u egt rum. T. o. m. Mustasaari och Replot
kvarstår ock lång vokal framför lång konsonant eller tvä
konsonanter, af hvilka den förra är en tenuis — en
företeelse, som redan § 2,16 fått sin behandling. Ett annat hos
ungefär samma mål förekommande ålderdomligt drag, som vi
likaledes i det föregående (§ 2,io b) berört, är bevarandet
af inljudande, af r icke efterföljdt i i svagtoniga stafvelsen
— Längre än Kveflaks når icke en som det tyckes
Ijudlags-enlig förkortning af urspr. 1. enl. § 1,28 b) 1. 60 lång vokal
framför Id, nd, gg, mb, t. ex. s&ld ’såll’ (: isl. såldlagg
’lång’ (: s. Öbott lägg), vänd ’vända’ (: s. Öbott vénd),
vamb ’våm’ (: s. Öbott vämb). Ordet käld ’kall’ har i vissa
mål (t. ex. Kveilaksmålet) skenbart undandragit sig ljudlagens
in värkan: ä förskrifver sig från neutr. sing. kält (fore
förkortningen analogibildadt till käld)3). — Inom Pedersöre och
Lappo h:der hafva förbindelser af kort vokal och följande
kort konsonant, utom i det § 1,28 e) omnämda fallet, icke
ens i enstafviga ordformer (jf. § 2,17) undergått någon
ljud-lagsenlig förlängning4), t. ex. låk ’lock’ (isl. lok), gräs ’gräs’
(isl. gres), stjär ’skära’ (isl. skera)5); en i strid häremot lång
stafvelse — någonting som visserligen är ganska vanligt i de
ifrv. målen — beror städse på hsv. invärkan. — Redan
framför Vörå upphör en öfvergång af spiranten v (urspr. 1. < g
enl. § 1,50) till halfvokalen w efter ö, Q, Bu — t. ex. röwu -å
1) Dift. tfy i st pret. återfinnes i ö. Nyl., se § 49. — *)
Gkby-Nvet. krtfup (inf. krflp). — 3) De af Vendell från Ped.-Purmo anförda
formerna fiId ’fåll7, giId ’gall’, hilrf ’hålla’ anser jag ej utgöra en
tillräcklig grund att gifva regeln en trångre formulering. — *) Så
äfven i de sydfinl. målen, se § 8,7. — ■) N. Öbott. sttfra o. d.
k
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
