Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§21
M. och a. Ö&otf., Sai., ii. fy. Eg. Finl).
235
p. gr. af anslutning till pres. vil[l] (pret. vild); Kvefi. etc. liga
o. d. ’legat’ i ansl. till inf. ligg etc. Fasta Ål. simma är väl
snarast lån från hsv. Det ifrågavarande e-ljudet såväl som
det enl. § 7,2 uppkomna, kan hafva ett jämförelsevis öppet
uttal, men hålles dock öfveralt noga åtskildt från tt (som
likvisst öfvergått till e i vissa fall, §§ 1,45, 10, 39); jf.
däremot § 14. Inom samma område yppar sig flerstädes —
i Bärgö, Replot (Mustasaari? Solf?), Malaks; Närpes;
Hvittisbofjärd (?); Brändö, Kumlinge, Kökar, Houtskär — en
pa-latalisering af I, n. Att dessa spridda fläckar utgöra rester
af ett sammanhängande helt, är så mycket antagligare, som
de palatala I- och n- ljuden, där de nu förekomma,
merendels äro på väg att utbytas mot de vanliga, högsvenska.
Frånsedt Houtskärsmålet, är det öfveralt långt I, n som
undergått denna modifikation; så t. ex. i anna ’annat’, tftnn
o. d. ’tunn’, kalla ’kallade’, tall ’tall’. I motsats till
förhållandet i Ålands h:d (och Satakunda?) är konsonanten i
Österbotten aldrig palatal i förbindelse med en annan konsonant
— t. ex. i fult o. d. ’fullt’, bind ’binda’ — eller om den
förkortats i svagtonig stafvelse (enl. § l,3o) — t. ex. i bakkan
’backen’ (isl. baJckann)1). Inom Korsholms h:d tyckes
därtill det palatala I redan h. o. h. hafva dukat under för det
hsv. inflytandet. De med -in- afledda adjektiven sluta
enl-uppgift äfven i Kökar (men åtm. ej i Brändö) på alveol. n
i mask. sing. (isl. -inn) — troligtvis p. gr. af anslutning till
fem.-formen (isl. -in). Omvändt har här det palatala slutlj. n i
best. sing. af svaga mask. subst. (jf. isl. ack. sg. -ann)
blifvit infördt jämväl i samma form af de långstafviga svaga
femininerna (jf. isl. ack. sg. -una)\ dock är ännu den äldre
l) Formerna undji yndji ’under’, allmänna i Ilmola h:d, antyda
likväl kanske, att långt n åtm. i det förra fallet palataliserats också
i Öbott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
