Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagö-Gsvby, Ormsö-Nuckö o. Runo.
281
enda. Någon gång upptr&der kort d-ljud intervokaliskt, efter
hvad det tyckes, till följd af utjämning med besläktade former,
i hvilka det var slutljudande eller antekonsonantiskt — vare
sig att dessa då ännu ej förlorat det eller att de på
analo-gisk väg återinfört detsamma, förrän det bortfallit
intervokaliskt; framför j-ljud kvarstod troligen ð ljudlagsenligt. Ex.:
liuði liudi ’ljudet’: obest. f. liuð liüd; idär -ur ’åder’: pl. iðrar;
viði ’vidja’: pl. viðiar. Någon del i afvikelserna från vår
regel bar väl ock inflytandet från hsv. (för hvars d estsv. i
så fall substituerat ð). Om utvecklingen af ett
hiatusfyl-lande y i Runömålet se § 67. — I detta sammanhang må
ock ett par analogiska förändringar inom de starka verbens
pret. ind. pl. omtalas, rörande hvilkas utbredning vi dock till
följd af singularformens generaliserande i pret (§ 2,8) ej
kunna säga mer, än att de visa sig i de ifrv. målen med
undantag af Gsvbymålet. Först, en ombildning af pret. plur.
hos de starka verben af typerna ’bära’ och ’sitta’ (rotvok.
urspr, ä) efter mönster af samma form hos typerna ’binda’
och ’bryta’ (rotvok. u), t ex. buru ’buro’: fsv. baro; skuru
’skuro’: fsv. siarö; sutu ’sutto’: fsv. soto — liksom bundu
’bundo’ (fsv. bundo), brutu ’bröto’ (fsv. brutu). För det
andra, en förkortning af lång rotstafvelse i plur. af starka
preterita. Densamma visar sig — mer eller mindre
regelbundet — där rotstafvelsen slutat på lång vokal 4- en kort
konsonant (ö har härvid ersatts genom u *) eller af kort
vokal -f- en lång konsonant (som härvid förkortats); i det
senare fallet, på enskilda undantag når, endast om
konsonanten är n. Ex.: mulu ’malde’: sing. mðl; vuvu ’väfde’2):
1) Kvalitetsolikheten st&r ej i vägen för antagandet att u
uppkommit genom förkortning af ff: jf. analogibildningarna iiMiu ’jorden1
(: obest. f. iðd), sulu ’solen1 (: obest f. söl) i Runömålet. — «) 1
Runömålet hafva alla verb, i hvilkas pret. plur. förkortning af ð skulle
inträdt, antingen likdanat denna form med sing. eller antagit svag böjning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
