- Project Runeberg -  Finländska bidrag till svensk språk- och folklifsforskning /
292

(1894) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

292 De östs veneka dialekterna.

svårligen inhemska på Runo (jf. § 60). Ett af g föregånget
g har assimilerats med detsamma, t. ex. stuagg ’stång’ (: estsv.
etc. stägg o. d.), rigga ’ringar’ (: estsv. etc. riggar); att denna
öfverensstämmelse med hsv. skulle bero på invärkan därifrån,
är knappast antagligt. En annan ljudlag, gemensam för
Runömålet och hsv. (men främmande för Ormsö-Nuckömålen) lärde
vi förut känna uti utvecklingen af svarabhaktivokalen ä
framför stafvelsebildande r, l (§ 2,2). Så vidt jag vet
egendomlig för detta mål är utvecklingen af y mellan två —
merendels till följd af cf-bortfall enl. § 58 — hiatusbildande vokaler,
t. ex. Mäyu ’blad’ (pl.), %är ’fjäder’, mä yu ’med (m3)
henne (u)’, knäyu ’knän’, iyan ’eder’ (fsv. ack. iþan\ styu
’sidan’, brityär ’broder’. Dock tyckes kort a hafva
sammandragits med ett följande a till en enda lång vokal, t. ex. vä
’vada’, kort a och kort ä med ett följande i eller u till en
diftong, t. ex. g£äi ’glädja’ (: Wichtp. gZäfl), law ’lada’ (: fsv.
obl. ldþu)\ y-inskott mellan nämda vokaler har sålunda
kunnat ega rum blott i nybildningar, yngre än kontraktionen, t.
ex. vaya ’vadade’ (: inf. vä), Alua^as ’slåss’ (Alua ’slå’), tuayir
’två’ (pred.; = attrib. tua + adjekt. pred. plur. mask-änd.
-ir). Efter de gamla diftongerna samt ü synes y-inskottet
hafva h. o. h. uteblifvit; likaså efter hvarje annan lång vokal,
om den efterföljande vokalen är i: i detta senare fall har i
stället ett i inskjutits, t. ex. knäii ’knäet’, bZöiin ’bloden’.
Till följd af utjämning saknas den sekundära konsonanten i
många fall, där den vore ljudlagsenlig — t. ex. siöa ’sjöar’:
sing. siö; löi ’lodet’ : obest. f. Iö — och anträffas å andra
sidan ej sällan utanför de angifna gränserna — t. ex. Muay
’slå’ (subst.): pl. Aluajw; Mäyru ’blåsor’: sg. b^är; ba^a
’bada’: pret. baya; spaya ’spade’: best. f. spa^an (Pret. ba^a
och best. f. spa^an hafva bildats till den ljudlagsenliga inf.
*bä, resp. obest. f. spä — denna kvarlefver ännu i bet.
’spader» _ liksom vaya ’vadade’ till inf. vä, jf. ofvan). — Också

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:48:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/finlandska/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free