Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den finska stående armén, omkring 27.000 man stark,
bildade i stort sett en vid gränsen liggande, ständigt beredd
armékår om 3 divisioner och en lätt brigad. Därtill komma
gränsbevakningstrupper. Vid mobilisering ökades denna
styrka i mycket hög grad. I förhållande till folkmängden
var sannolikt den finska fältarmén Europas största. Den
beräknades omedelbart före kriget till omkring 200.000
man, medan arméns hela mobiliserbara styrka — den
totala krigsstyrkan — uppskattades till bortåt 400.000 man.
Mätt med kontinentala mått ansågs materieltillgången ha
varit arméns svaghet. Otvivelaktigt voro de finska
divisionerna icke lika slösande försedda med artilleri,
stridsvagnar och motorfordon i övrigt, som sina motståndare.
Men de finska truppernas fåtaligare materiel och
sparsammare utrustning voro utomordentligt väl avvägda efter
krigsskådeplatsens terräng och klimatiska förhållanden.
Framför allt under det rörliga kriget kommo de
individuella automatiska korthållsvapnen till sin rätt och icke
minst skidan, som kan betraktas såsom ett av de finska
truppernas förnämsta vapen. På Karelska näset uträttade
det finska artilleriet och pansarvärnskanonerna storverk.
Men det rådde brist på i egentlig mening tungt artilleri,
något som till slut blev ödesdigert.
Om marinens och flygvapnets samt luftförsvarets insats
talas i annat sammanhang. Här må endast framhållas, att
marinen hade sin förnämsta styrka i det talrika och
förträffliga kustartilleriet, som var fördelat på olika
positioner längs Finska vikens och Ladogas kuster. Dessa
positioner hade en styrka, som motstod alla direkta
angrepp från sjön, från luften och över isen. Sin största
och viktigaste insats gjorde kustartilleriet genom att
understödja lantoperationerna på Karelska näset och norr
om Ladoga.
De finska flygstridskrafterna gjorde beaktansvärda
insatser, men voro för fåtaliga, endast 150—200
krigsflyg-plan, i huvudsak icke avsedda för offensiv krigföring.
Bristen på jakt- och bombplan var påtaglig och
olycksdiger. Även sedan ett betydande antal flygplan tillförts
finnarna utifrån, lyckades man, tyvärr, icke i tillräcklig
grad bekämpa den överlägsne fiendens barbariska,
terro-riserande krigföring och aldrig åstadkomma den bas- och
förbindelsebekämpning, som kraftigast kunde ha bidragit
Foto: Text & Bilder.
Foto: Therese Bonney.
Foto: Text & Bilder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
