Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stupade, och divisionen kringrändes vid Pitkäranta.
Styrkar, vilka kunna uppskattas till ursprungligen minst
60.000 man, voro därmed inneslutna och maldes
bokstavligen sönder bit för bit under en mer än två månader lång
kamp, vars detaljer äro till den grad fantastiska, att man
väl må säga, att verkligheten överträffar dikten.
Ryssarna uppsökte en rad stödjepunkter, där de
för-skansade sig och grävde ned sig i jordkulor. Stundom
utgjordes dessa förskansningar av stridsvagnar, som ordnats
i en krets runt om stödjepunkten. Oavbrutet hemsökta av
finnarnas artillerield och skidlöpardetachement härdade
ryssarna ut i sina ”motti”, såsom deras stödjepunkter
kallades av de finska soldaterna, med en otroligt seg men
helt och hållet passiv motståndskraft. Då provianten, som
endast till ringa del kunde ersättas genom från
transportplan nedkastade livsmedel, tog slut, blevo de innestängda
ryska truppernas elände snart obeskrivligt.
Den 18 februari föll 18 :e ryska divisionens sista
stödjepunkt vid Syskyjärvi. Det 18.000 man starka
truppförbandet var därmed förintat till sista man. Bytet var
mycket rikligt. Det bestod bl. a. av mer än 100 stridsvagnar,
58 fält- och 12 pansarvärnskanoner, 44 kokvagnar, talrika
automatvapen m. m. Bland troféerna märktes den
Jaros-lavska divisionens fana, veterligen den enda trofé av detta
slag, som togs under kriget.
Den 29 februari mötte den vid och öster om Lemetti
innestängda pansarbrigaden samma öde. Dess sista stora
stödjepunkt, öster om Lemetti, var en verklig
huvudskalleplats, där vid upprensningen 2.500 stupade ryssar
anträffades, däribland brigadchefen, Kondratjev, och
befälhavaren för 18:e divisionen, Kondrasnev, som flytt dit med sin
stab. Bytet utgjordes här av 105 stridsvagnar, 12
pansarbilar, 28 personbilar, 200 lastbilar, 6 kanoner, 5 fyrpipiga
luftvärnskulsprutor, 25 billaster ammunition m. m.
Vid februari månads slut var största delen av den ryska
armé, som vid fälttågets början inryckt i Ladoga-Karelen,
förintad. Resten kämpade i början av mars för sitt liv
vid Kitelä och Pitkäranta. Men även här togo finnarna
den ena stödjepunkten efter den andra. Dramats slutakt
kunde väntas när som helst. Det är knappast troligt, att
utgången kunnat ändras av de högst betydande ryska
förstärkningar — enligt uppgift en armékår om 4 divisioner
— vilka i början av mars insatts norr om Ladoga,
huvudsakligen vid Pitkäranta.
Det ryska flyget, vilket ända till slutet deltagit i
striderna om de ryska stödjepunkterna, hade icke haft någon
inverkan på de innestängda ryska truppernas öde.
De finska truppernas framgångar norr om Ladoga
kunna anses som ett lika stort under som deras kamraters
försvar vid Summa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
