Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dessa sidor foto: Therese Bonney.
... och bakom fronten...
I-iOTTA SVÄRD! så hette en kantinfru som i kriget
mellan Finland och Ryssland 1808—09 följde den finska
hären i äfegrar och nederlag. Genom Fänrik Ståls Sägners
förmedling blev hon en legendarisk person i vår
litteratur. — Och tack vare de finska kvinnornas kynne
har hennes anspråkslösa namn höjts som ett stridsbaner,
kring vilket tusen och åter tusen av Finlands döttrar
slutit upp.
Föreningen Lotta Svärd, officiellt grundad 1921, räknar
nu cirka 100.000 medlemmar spridda över hela vårt land.
Önskan att få hjälpa är lottornas paroll! Den
inspirerade själva Lotta Svärd, den sprang spontant fram hos
frihetskrigets kvinnor och i detta blodiga är står den lika
fast över organisationen som helhet som för varje enskild
medlem.
Nu gå lottorna genom sitt elddop,
och var och en av dem får pröva
hållbarheten av lottalöftet som
lyder: ”Jag lovar vid min heder att
ärligt och samvetsgrant bistå
skydds-kårsorganisationen vid dess försvar
av religion, hem och fädernesland,
samt att i min verksamhet följa
Föreningen Lotta Svärds stadgar.”
Ändamålet är således som
löftes-formuleringen angiver att samarbeta
med och hjälpa skyddskårerna. I
krigstid sortera även lottorna direkt
under militära myndigheter och stå
lika troget på sin anvisade post som
soldaterna.
Föreningen indelas parallellt med
skyddskårerna i distrikt-, lokal- och
byavdelningar, vilka samtliga övervakas av
Centralstyrelsen. Denna består av 8 medlemmar samt en ordförande
som pro forma tillsättes varje år av Skyddskårernas
befälhavare. Denna nu mer än någonsin ansvarsfulla
befattning innehas av föreståndarinnan Fanni Luukkonen.
För att göra ett så gott arbete som möjligt och skola
så många lottor som möjligt räknar organisationen 4
sektioner: 1) sanitets-, 2) fältköks-, 3) utrustnings-, 4)
in-samlings- och kanslisektionerna. Varje lotta som skriver
in sig har rätt att välja sektion. Kurser anordnas för att
ge kompetens i de olika grenarna.
Den givna dagordern hörsamma mobiliserade lottor lika
strikt som männen. De gå ju ut för att lätta bördan som
bäres av deras män och söner, fäder och bröder.
På fältsjukhusen hjälpa de —
vid kantinerna servera de kaffe —
fältköken lämna de ej ifrån sig. I
luftbevakningstorn spana de. Man
finner dem vid förbindelsetelefoner,
på förstahjälpsstationer, vid
symaskiner, på evakueringståg. Överallt
var ett stridande land behöver
lydnadsvan, snabb och villig arbetskraft.
De som axla den grå lottamanteln
veta att det inte är fråga om
parader. De gå till sin gärning
allvarsamma och ansvarsmedvetna. — De
svika ej! Det har redan några
stupade lottor bevisat i detta krig.
Finlands kvinnor i lottadräkt äro
tacksamma för och stolta över att få
deltaga i korstågskampen för vårt
lands bestående och frihet.
Helsingfors den 26 dec.
Överbefälhavaren för försvarsmakten har
utfärdat en dagorder, i vilken det heter:
’Långt borta i den snöiga Norden vid
Ishavets strand fullgjorde lottan Sirkka Liisa
Uurasinaa och i våra östliga ödemarker
lottorna Julia Shemeikka och Julia Nerkku
sin plikt in i det sista. Troget stodo de på
sina farofyllda poster och stupade som de
första av sin organisation. I arméns namn
hedrar jag deras minne och jag tackar
samtidigt Finlands lottor för den hängivenhet,
det mod och den plikttrohet, med vilken
de fylla sin uppgift".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
