Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dock, om vetenskapcrne i ofrigt försummades, i en
kunskapsgren drefvos studierne vid akademien oförtrutet
och med framgång; denna var det latinska språket.
Åf-ven eljest mindre försigkomne studenter ågde i detta språks
talande och skrifvande en färdighet, som filologerne i
våra urartade dagar måste fortvifla att någonsin kunna
återfinna hos ungdomen. Latinet hade också en vida större
betydenhet då, än nu for tiden. Det utgjorde lärdomens
tungomål i hela Europa, den tidens vetenskapliga
forskningar begagnade sig uteslutande deraf, och äfven allt,
som såg dagen vid den finska akademien, ikläddes den
romerska drägten. Det var således naturligt att latinet,
både i skolan och vid akademien, skulle läras med mera
ifver än allt annat; vid den sednare voro tvenne
lärostolar inrättade för detsamma, sedan till den förut befintliga
Eloquentiaé - professionen år 1655 en Bärskild Poeseos
profession blifvit uppförd på akademiens stat. Täta
öf-ningar hö 11 os med ungdomen, som undervistes i det
klassiska språkets behandling både i bunden och obunden
form. Sin färdighet deruti fingo studenterne visa genom
offentliga orationer, som ofta anställdes, vid akademiska
högtider, vid stipendiaternes sammankomster, eller eljest,
när någon ung man ville inför Aura’s lärda republik lysa
med sina kunskaper och sitt snille. Dylika tal bilda en
betydlig del af den akademiska litteraturen i Åbo, under
det sjuttonde århundradet, och utgöra ett icke
oväsendt-ligt bidrag till den vittra smakens historie i Finland. En
vetenskaplig halt hafva de icke; författarnes syfte är
endast att behandla sina ämnen med all möjlig rhetorisk
ståt, samt att kläda sina ofta hvardagliga tankar i granna
och pråliga latinska fraser. Några skrefvo till och med
sina tal på vers, under det att en och annan, anseende
latinet alltför simpelt, orerade på grekiska, för att rätt
uppenbara omfånget af sin lärdom.*)
•) Vid de metriska talen sökte författame ofta lysa genom öfvervinnandet af
sjelfskapade svårigheter. Deras infall voro emellanåt ganska sällsamma. Så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
