Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
närmare umgänge med en man af så stort anseende var
for Juslenius lika glädjefull som den for honom i många
afseenden var lärorik, och bevarades derföre af honom i
tacksamt minne ända till senaste ålderdom. År 1703
ut-gaf han sin gradual-disputation: ”Vindiciae Fennorum”
(förekommer äfven tryckt i assessor Christ. von
Nettel-bladts Schwedische Bibliothec. 1 Stuck p. 116—156), en
afhandling, för hvilken han af filosof, fakulteten samma
år i December kröntes med lagerkransen såsom primus,
och hvilken afhandling både för dess innehåll och den
varma kärlek till fosterlandet, som deri uttalar sig, ännu
läses med nöje af en hvar, som erkänner sanningen af
orden: ”pius est patriae faeta referre labor.” Redan från
hans ungdom hade hans studier tagit tvenne riktningar,
en theologisk och en filologisk, hvilka då förtiden voro
närmare förenade med hvarandra än under filologins
närvarande ståndpunkt, emedan språkkunskapen, utom
romarspråket, som var den lärda verldens tungomål, då
ännu inskränkte sig till den heliga skrifts grundspråk,
he-braiskan och grekiskan. Theologin och den hel. skrifts
codex utgjorde under dåvarande tider den grundval,
hvarpå all lärdom hufvudsakligen bygdes. Att ej förbise detta,
låg således i tidens kraf. Men om Juslenius ock stödde
sin bildning på denna grund, lefde likväl närmast i hans
håg, såsom föremål för hans själs verksamhet,
fosterlandet med dess öden, dess folk och dess språk. Derom
vittna redan de af honom utgifna arbeten. Och under de
åren Juslenius tillbragte i Gezelii omgifuing, fick tanken
om finska språkets bearbetning ny väckelse af följande
anledning, som Juslenius sjelf berättar i företalet till
”Finsk Orda-Boks Försök.” ”Jag bör icke heller förtiga,”
säger han, ”hvad som i synnerhet bevekt mig härtill (neml.
att författa ett finskt lexikon). Då jag såsom yngling
bodde hos framlidne biskop Johan Gczelius, fil., hvars
fader var svensk, och hvilken sjelf var uppfostrad i
Sverige, ehuru han sedermera fick finska kyrkors styrelse
sig ombetrodd, och undervisade hans son, hvilken sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
