Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verkom, än deraf, att han, såsom theologie professor,
inlät sig i lärd polemik mod sina embetsbröder Björkland
och Scarin. Saknande närmare upplysningar om Juslenii
anmärkningar emot Is. Björklunds disputation: ”de
unc-tione prophetarum”, inskränker sig refer. endast till det
anförande, att Björklund i denna afhandling sökte bevisa,
att profeterne ej blefvo invigde eller smorde till sitt
em-bete på samma sätt som öfverstepresterne och
konungarna, utan att deras invigning skedde spiritualitcr, d. v. s.
att den Hel. Ande meddelades dem. — Ar 1732 utgaf Alg.
Scarin en disputation: ”Apotheoseos veteris et recentioris
parallelismus”, deri han först anför, att i den Christna
kyrkan under äldre tider insmygt sig många bruk (ritus),
som härleda sitt ursprung från hedendomens idololatri
och superstition, och till hvilka bruk han bland annat
räknar sådana, som iakttagas vid barndop och under
julhögtiden, t. ex. att slagta en julgalt. Och sedan förf.
vidare redogjort för betydelsen af ordet apotheosis,
äfven-8om visat, hvad som legat till grund för förgudningen,
och hvar densamma först uppkommit och sedermera
vunnit insteg, afhandlar han de Ghristnas kanonisation och
framställer slutligen, i hvilka delar parallelismus vidare
äger rum emellan hedniska och christna bruk. Emot denna
afhandling uppträdde Juslenius med ”Observationes
theo-logicae in disputationem dc apotheosi, Aboae die 19
Februarii a. 1732 promulgatam”, och anmärker emot förf:s
framställning, att den vore icke allenast förgripelig i
af-seende å den evangelisk-lutherska kyrkan, då förf., som
talar endast om den Christna kyrkan i allmänhet, ej
särskiljer de olika konfessioner, som inom den Christna
kyrkan finnas, utan ock oriktig och skef i afseende å ämnets
behandling, då han icke fäster sig vid den skillnad, som
kyrkans lära antager både emellan ritus privatos och
pu-blieos, och bland de senare åter emellan ritus civiles
och ecclesiasticos. Anmärkaren menar således, att den
som blottställer våra kyrkobruk för förakt och påför dem
allahanda lyten, bestrider i och med detsamma lärans ren-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
