- Project Runeberg -  Finlands minnesvärde män. Samling af lefnadsbeteckningar / Band 1 /
131

(1853-1857) [MARC] With: Matthias Akiander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

genom den en betydlig tillökning i makt och mångfaldig
anledning att inblanda sig i kyrkostyrelsen, hvilket var
stridande emot påfvedömets grundsatser. Hierarkin hade
fullständigt blifvit krossad genom denna stadga, i fall
den kom till verkställighet i alla sina punkter. De
pre-ster som varit med om dessa beslut torde hafva betviflat
möjligheten af derasj fulla verkställande i längden; men den
kraftfulla konungen visade nog snart sig vara man att
rerkställa dem, till och med att gå långt utöfver deras
ordalydelse. Man kan nästan säga att han ”per fas et
Qefas” genomdref denna första reformakts andemening,
andlig reduktion, oaktadt han ännu hade motståndare i
alla rikets domkapitel. Den byggnad af organiserad
hierarki samt klosters och kyrkors öfvervägande rikedom,
som blifrit grundad på Skenninge möte 1248, ramlade
genom följderna af riksdagen i Vesterås 1527.

Också var den rikedom kyrkorna undertiden samlat
ingalnnda någon småsak. Såsom ett exempel derpå kan
anföras, att under Abo domkyrka vid denna tid lydde mer
ån 60 gods och hemman, hvilkas åboer kallades S:t
Henriks landbonder, hvarförutan dess tiondeandel öfversteg
500 tunnor råg, oberäknadt hvad som i korn, penningar
m. m. årligen inflöt; der till kommer ännu omkring 200
hemman som voro anslagna till särskilda prebenden vid
domkyrkan, samt mer än 170 hemman som ingingo i
biskopens lön. Men de skatter konung Gustaf godtyckligt
pålade biskopar och prelater uppgingo likaledes till ett i
forhållande till den tidens allmänna fattigdom nästan
otroligt belopp, och med fullt skäl kan sägas att det var
kyrkan som den tiden betalte statens utländska skuld och
krigsomkostnader. Tiderna voro svåra i många
afseen-den: utom inbördeskriget rasade åren 1527 och 1528 en
s?år hungersnöd, ”så att folket led stor nöd och måste
taga till barkekakan”, men ändock hoptals svalt ihjäl i
Roslagen och skärgården.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:50:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/finminn/1/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free