Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Franciscanerklostrct i Raumo utdrefvos munkarna med
våld den 18 juni 1538, sedan staden afbrunnit 1536 och
prestgården 1537; det sålunda tomt vordna klostret
anslogs till kyrkoherde boställe, eller rättare: såsom skäl
for munkarnas utdrifvande ur klostret uppgaf konungen
i bref af den 27 maj 1538 att staden var uppbränd och
icke förmådde uppbygga sin prestgård, hvarfore klostrets
ägor dertill finge användas. Ifrån Nådcndals
Birgittiner-kloster indrogos till kronan icke mindre än 105 hemman
med deras räntor, men det bibehöll sig dock ännu länge
och längst bland alla i Finland, ehurn blott en skugga af
hvad det varit före reduktionen. Om de båda klostren,
dominikaner- och franciskaner-, i Viborg, vet man ej annat
än att de 1541 stodo toma och nedrefvos för att använda
stenarna till fästningsmurarnas reparation. Om det öde
som öfvergick det återstående bland Finlands 6 kloster,
nemligen Franciskaner-klostret i Kökar, tiger historien
fullkomligt; en del af dess jord utgör ännu
kapellansbo-lets ägor i Kökar. Med undantag af det i Nådendal,
som lefde ett skenlif ända till seklets slut, hade således
biskop Skytte, sjelf utgången från en munkorden, sett
alla kloster i Finland falla sönder i ruiner och jemnas
med jorden, så att intet annat än minnet af stället der de
stått blifvit qvar för efterverlden. Dessa voro ock värst
utsatta för de nya protestanternas hat; såsom bevis derpå
kan anföras att Messenius, hemlig katolik men i alla fall
sanningsälskande, berättar klostret i Kcval hafva blifvit
förstördt genom en af Lutheranerna anstiftad brand år
1532, då ännu katolicismen var rådande i staden.
Skyttes for framtiden kanske mest inflytelserika
åtgörande i reformationen var kanske det att han anslog
en del af sina inkomster till underhåll för studerande vid
utländska akademier. Det val af lofvande ämnen han
härvid gjorde hedrar hans omdöme, och hans
handlingar utvisa i allmänhet en för kunskaper och
vetenskaplig bildning varmt nitälskande själ. Sålunda utsände han
successivt följande män att studera artes humaniores och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
