Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
egnat sig åt det praktiska hållet. Också torde hvad
Le-ches minnestalare yttrar i allmänhet om de egenteligen
lärdes, att så säga, tafatthet i det praktiska, möjligen till
en del finna tillämpning på vår grundliga naturforskare.
Han yttrar härom i förbigående följande: ”Att eljest
kunskap och verkställighet så sällan lägga följe, är en
obehaglig erfarenhet för menskliga lynnet. En lärd läkare
utan erfarenhet är villrådig i tillämpningen af sin insigt
på händelser, som sällan äro desamma. Derföre består
hans fel i iormycken varsamhet, som endast öfningen kan
rätta, men en olärd tilltagsen gör hastiga ändringar, som
då de äro bedrefne icke gifves rådrum att hjelpa.” Här
får dock icke med tystnad förbigås, att det var Leche
som så verksamt först nitälskade för koppympningens
införande i Riket, att han år 1754, då ännu ingen hvarken
i Sverige eller Finland blifvit medelst ympning med var
af smittkoppor preserverad mot koppsmitta, biträdd af
ofvannämnde D:r Haartman, lät en ”sin egen
kärlekspant”, sin dotter Maria Elisabeth, blifva den första, på
hvilken detta experiment här i norden anställdes.
Prof-vet lyckades och befrämjade införandet i Riket af ”denna
folkalstrande handläggning”.
Vi komma nu till Leches skrifter i Natur alhistorien.
Här möta oss främst de 2:ne, tillika de ende,
Disputa-tioner för hvilka han i Åbo’ praesiderade.
Anmärknings-värdt är att de begge utkommo med den Medicinska
Fa-cultetens imprimatur (annuente yel consentiente ampliss.
Facultate Medica). Den förra: Novce imectomm species,
utgafs redan år 1753 af Isak Uddman, österbottninge,
född i Christinestad 1731, promoverad medicins doctor
i Upsala 1765 samt död derstädes såsom enskild
prakti-cus år 1781 *). Den sednare: De commoratione hybemali &
peregrinationibus hirundinum, försvarades år 1764 af Jo-
•) Det heter om Uddman, att han var en redlig, vänfast och munter man,
men tillika nog ens is och nyckfull; bodde beständigt i sin student kammare
xh hade en gumma som kokade mat åt honom. Se Sacklén, Sveriges Lä*
kare Historia 3 Del. pag. 430.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
