- Project Runeberg -  Finlands minnesvärde män. Samling af lefnadsbeteckningar / Band 1 /
198

(1853-1857) [MARC] With: Matthias Akiander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Men skulle vederbörande Collegier, Chefs och
Em-bet8män finna den som är äldst vara oskickelig till sys*
sian, antingen igenom embetes försummelse, verkeliga
embetsfel, eller annan orsak; så ega de i den händelse
väl frihet gå honom förbi, men detta bör dock ske på
det sätt, att i deras voteringsprotocoll eller i sjelfva för*
slaget, orsaken tydeligen utsattes, som ej bör bestå i all*
männa ordasätt allena, utan felet och saken omständeli*
gen utmärkas och beskrifvas, som föranlåtit dem dertill.

Hvad transporter angår, så håller Hiksens Ständer
i underdånighet före, att den som söker transport till
enahanda eller lika beställning bör framför andra som
söka verkeligt avancement till förslag vara berättigad.
Men när en embetsman engång blifvit transporterad kan
honom ej vara tillåtit att söka vidare flyttning till en lika
syssla som han då innehafver.

Prejudice sker icke allenast då när någon ifrån
förslag blifvit orätt utsluten, utan äfven i annat fall då
någon yngre och mindre förtjent går en äldre och bättre
förtjent förbi, och framför honom blir befordrad, det må
då ske på hvad sätt som helst. Och som Hiksens
Ständer allena tillkommer att rätta den prejudice och lidande
som ej mindre på det ena än andra sättet välförtjente
undersåtare öfvergått; alltså följer att de både kunde och
borde hjelpa honom till sin rätt och tjenstens verkeliga
åtnjutande.

De embetsmän, som hvar i sitt ämne sin skyldig*
het redeligen fullgjort, böra efter en laglig föreskrifven
ordning till bättre utkomst och högre sysslor befordras,
på det andre derigenom måtte uppmuntras att med
samma egenskaper och samma goda vilja träda i deras ställe
och en sådan täflan aldrig utslockna.

Af en sådan ordning, som nu föreskrifven är, torde
kanhända kunna befaras den påföljden, att embetsmän,
som hädanefter få anse som en rättighet att i deras tour
blifva befordrade, skulle deraf föranlåtas att försumma
och vanvårda sina embeten, efter det ej skulle synas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:50:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/finminn/1/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free