Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvars orkester han under denna minnesvärda period an*
förde, utan att sjelf på sin violin hafva kunnat talla med
sin samtids utmärktare musiker. Under hösten 1807 gaf
Salgé såsom resande musiker trenne omtyckta konserter
på violoncelL Han blef sedermera universitetets första
musikdirektor och var under sin mer än tjuguåriga
tjen-stetid, 1812—1833, icke utan inflytande på musiken i
Finland. Ännu bättre fylldes öfvergångsperioden ända
till Pacius (1835) af Downer. Alla dessa fyra hafva
varit utländningar, naturaliserade i Finland. Samtida med
dem alla, i synnerhet med de tre första, Ferling, Salgé
och Downer, lefde den förste och hittills störste musiker
som blifvit född i Finland — Bernhard Henrik CruselL
Då vårt land varit i synnerhet på konstnärer
fattigt, är det ej en ringa ära för staden Nystad, atttvenne
stjernor af första ordningen, nemligen Crusell och
Ekman där blifvit födde. Ingenderas konstnärslif kunde
likväl på födelseorten få väckelse, näring och utbildning,
utan de hafva sjelfva genom sitt medfödda snille under
försakelser med mannamod banat sig hvardera sin väg
till minnets tempel. Bernhard Henrik Crusell föddes i
Nystad d. 15 Oktober 1775. Han var af en fattig
familj, fadren var bokbindaren Jakob Crusell, hans mor
hette Margreta Elisabeth Messman. Från spädaste
barndomen röjdes hans anlag för tonernas välljud. I Nystad
fanns den tiden blott en enda person, som idkade
musik, en bodgosse, som roade sig med att blåsa flöjt
under sommaraftnarna. Det berättas, att den unga
Bernhard vid fyra års ålder sent om qvällen ertappades
under dennes fönster, stödd med ryggen emot väggen,
uppmärksamt lyssnande till de melodiska tonerna. Han fick
derför sträng förebråelse, men gick följande dag åter till
samma favoritställe. Han blef agad för sådant vanvett,
såsom man kallade det, men detta kunde icke minska
hans lust för musik. Hemmets fattigdom skulle dock i
alla fall förnekat honom tillfälle till musikalisk
undervisning. Af sin moder lärde han sig endast innanläsning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
