Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
färdig, kände ban sig nästan fullkomligt återställd. Den
uppfördes i Stockholm första gången 1824 och
fullständiga klavérutdraget af omkring 16 ark utkom derstädes
i två afdelningar samma år. För öfrigt har Crusell
komponerat för instrumental-musik konserter, quartetter,
duetter, en trio och en septuor m. m. Klarinetten var i dessa
kompositioner gerna hufvudinstrumentet, dock
komponerade han äfven några för valdborn, fagott och oboe. Alla
dessa arbeten, som uppgå till ett antal af omkring 20
och till hälften äro tryckta hos Peters (några få hos
Kuh-nel) i Leipzig, till hälften otryckta, hafva mest
förvärf-vat honom europeisk ryktbarhet. Dertill kan bland hans
mångfaldiga och utmärkta kompositioner för sång, läggas
Sångerna ur Frithiofs saga, hvilka tryckta både i
Sverige, samt med Mohnikes öfversättning i Tyskland, burit
Crusells namn på ryktets vingar kring Europa. Vid
kongi, hofkapellet, hvarifrån Crusell i anseende till
försvagad helsa 1838 tog afsked, funnos under hans
blom-string8tid utmärkta talanger på blåsinstrumenter: hans
svärson Frans Preumayr, icke blott ypperlig i orkestern,
utan äfven en virtuos i högre bemärkelse, den utmärkta
oboisten Braun och den ofvanföre nämnde Hirschfeld,
som på valdhorn icke blott innehade särdeles färdighet,
utan ock i smakfullt föredrag och den detta instrument
egna romantiska tonen sällan blifvit öfverträffad. Alla
voro de fria från flärdfullt effektsökeri och älskade ren
själfull musik; det rådde alltid, säger Mankeli, en viss
musikalisk belefvenhet inom deras ackorder. Crusell, såsom
medelpunkt i kretsen, fann sig uppmanad, att för dessa
konstnärers vackra täflan att i skönt föredrag likasom
öfverträffa hvarandra, skrifva trippelkonsertanter m. m.
för klarinett, valdhorn och fagott, arbeten i hvilka han
ej anses hafva blifvit öfverträffad. Sjelf täflade han
såsom klarinettist icke blott med tidehvarfvets största
virtuoser på detta instrument, Bärman, Hcrmstedt, Lefévre,
utan öfverträffade kanske dem allesamman. Han
beherr-skade till den grad klarinetten, att den ena tonen till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
