Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utan något föregående val, Agrikola till biskop i Åbo
och Juusten till biskop i det nya Viborgs stift som med
detsamma inrättades. Vid sjelfva utnämningen och
fullmakternas meddelande lät Gustaf I, som emottog
biskopseden, icke heller saknas formaningar: "att de (Agrikola
och Juusten) skulle ihågkomma 6in pligt och icke liksom
Gustaf Trolle och några andra fordna biskopar blifva det
allmänna lugnets upproriska storare, utan bevisa den
lagliga öfverheten lydnad, trohet och vördnad, äfvensom
flitigt förmana andra att troget uppfylla dessa undersåtliga
pligter, och sökande i allt Guds ära se mångas salighet
till godo.” Man finner äfven af dessa yttranden, hvilka
Juusten naivt anför, huru Gustaf Vasa ansåg lydnaden för
den absoluta konungamakten vara hufvudsakcn i
reformationen, att han uppfattade denna företrädesvis ur politisk
synpunkt. Invigningen skedde efter gammal häfd med
händernas påläggning, och denna religiösa stadfastelse i
embetet — som numera efterföljde det politiska
insättandet i stället för att såsom under katolska tiden hafva
föregått detsamma — förrättades af biskopen i Strengnäs
Botvid, antingen af det skäl att erkebiskopen Laurentius
Petri for sin visade sjelfständighct i frågan om
konungens tredje giftermål fallit i onåd, eller att Botvid för’
någon annan obekant orsaks skull erhöll detta uppdrag
framför erkebiskopen. Med denna invigning af Finlands
båda biskopar, hvilken Juusten så omständligt beskrifver,
kan protestantismen anses vara offentligen erkänd och
stadfästad i Finland, ehuru äfven nu sjelfva namnet
undveks. Den skedde sannolikt i början af juni 1554.
Inrättningen af ett nytt stift i Viborg, som dock redan på
1360-talet under biskop Hemmings tid varit påtänkt,
härrörde af samma grundsats som konungen följde äfven i
Sverige, den nemligen att så mycket som möjligt
sönderdela de stora stiftena på det biskoparna icke skulle kunna
bli mäktiga. Ifrån det fordna stora Abo stift, 6om
omfattade hela Finland, afskildes nu trakten kring Viborg,
Nyslott och Borgå, samt öfra delen af Tavastland, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
