Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hYar&f naturligtvis de Svenska sändebudens läge ännu
mer förvärrades. Först i början af juni fingo de
uppkomma till slottet i Moskva och tillfrågades der af
sekreterare om sitt ärende — hvilket dock var kändt genom
de bref och instruktioner som blifvit sändebuden
fråntagna — samt utforskades om åtskilligt. Omedelbart
derpå förkunnades dem zarens vrede och att de skulle
skickas till Muran (Murom). Sändebudeu förklarade sitt
ärende ytterst vara att sluta fred mellan Sverige och
Ryssland och anhöllo ödmjukt att zaren ville taga denna
begäran om fred i öfvervägande. För första gången fingo
de den 11 juni 1570 ordentligt föredraga sitt fredsförslag
inför Mosko vska senaten. Följden, blef dock ingen annan
än den att de uppehöllos hela sommaren med löften och
behandlades någon mån bättre. Men mot hösten sades en
stafett (tabellarius) hafva kommit ifrån Sverige med bref
af konungen, och derefter förvärrades sändebudens
ställning ånyo. Den 5 sept. affördes de såsom fångar till
Murom, 60 mil från Moskva. Dit framkomna den 24
sept. omgärdades de genast med ett stakett eller
spetsgård och fingo iångtraktamente. Dit skickades den 15
mars 1571 äfven en senare afgången Svensk stafett
Bla-sius Prytzen jemte sin tjenare Anders Kyninen
(förmodligen Finne); dennes öfriga följe hade dött af pesten i
Moskva. Ytterligare kom dit den 20 sept. 1571 en
annan Svensk Btafett Erik Jacobsson. Endast genom dessa
beskickningar från Sverige, som måste dela
fångenskapen, kunde sändebuden erhålla några torftiga underrätt
telser om fäderneslandet, ty för öfrigt var all
kommunikation förnekad.
I Muran höllos de nu fängslade mer än ett år,
nem-ligen ifrån den 24 sept. 1570 till den 28 nov. 1571,
hvar-under intet anmärkningsvärdt föreföll, utom att pesten i
september bortryckte 15 personer af beskickningen, bland
dem läkaren. Juusten klagar deijemte att ständig
oenighet rådde emellan dem sjelfva, och beskyller Schubert
för att vara orsaken dertill; hvari dennes fel egentligen
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
