Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
smorde erkebiskopcn i hufvudet korsvis med tammen,
med de ord som dertiil hörde. Vexionensis satte
skruf-ven på med orden: Jesus Kristus som år salighetens hjslm
etc. Strengnensis satte ringen på med de ord etc.
Sca-rensis fick honom kryckan med orden etc. sedan läste de
en bön. M:r Mårten tog skrafven af emellertid,
Aboen-sis satte honom på igen, och sedan en bön.”
Sålunda beskrifves i en förmodligen samtida
anteckning den märkliga biskopsvigning, som man på den
tiden £ fruktade skulle förorsaka Lutherska kyrkans ruin i
Sverige, och af hvilken derföre gjordes så mycket
väsende. Bestämdare än emot annat hade Paul Juosten i
sina skrifter förklarat sig emot ”den papistiska
smörjel-8en,” men blef dock nu af konungen förmådd att sjelf
förrätta den. Uppdraget antyder eljest att Juusten var
älst eller anseddast bland den tidens Svenska biskopar.
Också berättar någon författare att Juusten dog af sorg
deröfver (eller rättare af bekymmer för katolicismens
återställande) kort efter sin hemkomst ifrån Upsala. Huru
dermed än må förhålla sig, men säkert är att besagde
invigning var den nitiska biskopens sista kända
embets-förrättning. Han afsomnade den 22 augusti 1576 inemot
60 år gammal, och blef begrafven i Abo domkyrkas
hög-chor. 1 Handlingar utgifna af W. G. Lagus förekomma
väl tvenne urkunder, uti hvilka Juusten omtalas såsom
afliden redan om hösten 1575, men dessa båda årtal
måste anses vara skrif- eller tryckfel i stället för 1576.
Juu-8ten8 hustru hette Anna Sigfridsdotter, och öfverlefde
honom länge, åtminstone ännu 1587. Angående deras barn
äro uppgifterna motsägande; men åtminstone en son:
Johannes och en dotter Anna öfverlefde biskopen.
Tiden för Juustens kyrkliga verksamhet 1548—1576
bär karaktären af de protestantiska grundsatsernas
inträngande och rotfästande i folkets öfvertygelse, samt af
bemödandet att ordna kyrkoskicket efter vissa allmänna
reglor. Detta senare lyckades dock icke ännu på länge,
utan kyrkobruken varierade nog mycket; men man kände
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
