Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framme 51, då de rida och ränna och stundom slå
hvar-ann ihjäl, skola presterna platt aflysa och hårdelig med
Guds ord stralfa; komma socknemän med brud och
brud-gumme druckne till kyrkan, skall presten låta dem fara
derifrån med oförrättadt ärende, och dem som så
olidligen skickat sig hela söndagsnatten öfver skall man
bannlysa och hålla for hedningar tills de lofva bot och
bättring. 12. Om någon prest icke vill straffa sådant utan
håller med bönderna och far i deras brudframme 51 och
möqvällar och dricker sig fulldrucken om söndagsnätterna,
hafve erkebiskopen makt att afsätta honom från embetet.”
Konungen lät ock kungöra att han öppnade sitt rike
till en fristad för alla förföljda protestanter, af hvilken
tillåtelse äfven många Fransmän begagnade sig. Men den
tidens presterskap förstod ej att rätt uppskatta denna
handling af frisinnad tolerans, utan beskyllde Erik for
att hylla Kalvinismen. I öfrigt förhöll sig Erik XIV
passivt i kyrkoärender, eller lät Gustaf I:s system
obehin-dradt fortsättas.
Under Johan IH:s första regeringstid gjorde sig
än-teligen beliofvet af en ordentlig kyrkolag så gällande, att
dess utfärdande ej längre kunde uppskjutas. En af
erkebiskopen Laurentius Petri Nericius 1571 utgifven
Ordi-nantia eller kyrkoordning förelädes presterskapet på ett
kyrkomöte i Upsala, och antogs den 22 augusti 1572.
Men besynnerligt nog saknades der representanter för
Abo och Viborgs stift, äfvensom samlingen för öfrigt ej
var talrik. Juuston omnämner ej heller i sina cirkulärer
efter 1572 med ett ord denna Ordinan tia. Det synes
således som skulle man ej förmått skaffa den allmän
giltighet, förrän den ånyo upptogs af Upsala mötet 1593. Ty
det är förvånande huru litet en lag i allmänhet gällde
under dessa tider, och huru obenägen man var emot
uniformitet. Kort derefter utfärdades följande sällsamma 10
artiklar, hvilka den 12 november 1599 af Karl IX
förnyades, och åtminstone derefter torde varit gällande i
Finland:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
