Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dem usu pars. I. praesiderade nu Haartman den 15 Juni
och promoverade med vederbörligt tillstånd den 21 i
samma månad dessa begge till Medicinae Doctorer, och
jeinte dem, på härtill gifven invit af Universitetets
Canccl-ler, äfven Stads -Chirurgen i Stockholm Anders Johan
Hagström. Haartmans Latinska program till bemälte
promotion finnes i öfversättning och utdrag tryckt i Finska
Läkare Sällskapets Handl. 4 Del. pag. 232, hvartill vi
derförc här endast anvisa. Sinnade att framdeles
meddela äfven den minnesvärda G. E. v. Haartmans biografi
uppskjute vi till då redogörelsen för dess här anmälda
Gradual Disputation, helst 2:a delen af densamma under
Auctors praesidio utgafs år 1783.
Samma år 1781 utgaf Johan Haartman dessutom för
Stipendiaternes öfning: Om Skärgårdsfebern omkring Abo,
Resp. J. G. Florin, 8:o, och för sista gången år 1783
äfven för Stipendiaterne: Om Boskapspesten, Resp. Gabr.
Bonsdorff, 8:o. Af det förra arbetet finne vi att Förf.
med Skärgårdsfeber förstår: ”den Mag- och Gallfeber,
som emot slutet af sommaren och början af hösten, d. ä.
i slutet af augusti månad, uti skärgårdarne tager sin
e-gentliga början. Dessa febrar äro till sin natur
remitterande, samt utgöra emellan de ständigt anhållande
bränn-sjukorne eller så kallade Continuas, och de
intermitte-rande eller Intermittentes en medelsort febrar. De äro
till sin egentliga art och natur i närmaste förvantskap
med frossorne, så att en practicus ofta nog kunde hafva
anledning att anse dem såsom verkeliga frossor. Begge
äro de egenteligen endemiska sjukor, utan smitta, uti
skärgården mest förekommande, och som flussaktiga stockningar
uppreta begge, så är allt mycket sannolikt, att enahanda
slags febermaterie i magen och underlifvet stockad utgör
dessas grundämne (caussa proxima); och må en upplyst
framtid vidare uppdaga, huruvida de lymphatiske
vätskornas löpningar (coagula lymphae) som vid frossors curerande
genom kräkmedel ibland synbarligen evacueras, må fast i
mindre grad jemte gallen också vara skärgårdsfebrars rätta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
