Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blodfylla. Gemene mans indication är i alla febrar att
göra tillräcklig åderlåtning, och derpå forcera sig till
svett. Det förra skall dämpa hufvudvärken, som endast
deriveras af blodfylla; det sednare skall hindra
återkomsten af kylan. Man kan vara viss om att sådant upptåg
dyrt betalas, om dylika medel i början ej regleras af
någon kunnig man. Folkhopens hy och diet utvisa både
fattig blod och mycken sörja i underlifvet; och allt detta
äskar kräk- och afförande medel, ren och omväxlad luft,
syrliga feberdrycker, m. m. Att vid sådana tillfällen
pra-servera sig med väldiga doses af bränvin är illa gjordt.
En sup röfvarättika med halfparten bränvin, eller att
koka stekta enbär som thé och utblanda det med en sup
hvitlökbränvin underhåller transpiration vid sådane
tillfällen och löser bröstet och njurarne ifrån slem.
Hafver-soppa med lök kokt är ock då tjenligare än mjölgröt.
Bäska saker, som baggesöta och malört, qvassiathé m.m.
förhindra seghet och röta samt stärka slappheten.
Måttligt tobaksrökande kan ej skada; öfverflödet skämmer
appetiten och drar vätskorna mer till bröstet, hvaraf
påföljden blir, att lungorne antingen förslappas, eller bli
hornaktiga, samt änteligen ej förmå drifva ut luften med
sitt tillskapade sega slem.
Flere personer hinna härstädes till hög ålder
isynnerhet af könet. Måtteligt och jemt arbete, borgerlig
föda, vaka och hvila i naturlig tid, förnöjdt sinne utan
häftiga begär, ärbar och sedig vandel, kläder efter
klimat och årstid, ingen öfverdrifvcn klemighet, gladt
sällskap utan stojande fatiguer underhålla helsan längst på
alla orter. Tillökt bruk af utländska klädespersedlar,
nipper, specerier och dryckesvaror torde mera rikta
utlänningen än riket och hvar enskilds helsa.
Afvelsamhe-ten kan ej påtalas. Man önskar att främmande seder och
laster framdeles ej må qväfva den.
Inom | 8eculum (1750—1783) äro i Abo födde 8954
barn, 4507 mk. och 4447 qk., hvaraf 771 oäkta, d. v. s.
hvart ll:te. Men divideras antalet af födda barn sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
