Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
riksens råds råde, eller ock qvarlemna en fullkomlig
regeringsform efter hvilken hertigen och rådet riket styra
och förestå kunde. Dessa synnerligen vigtiga punkter
fram-lemnades till konungen den 6 februari 1594 af biskoparne
Erikson och Olof Bellinus, jemte 2 af adeln, Sten Banér
och Klas Bjelke, 2 borgmästare, och 2 bönder.
Konungen gaf på dem ett höfligt men undvikande svar. I
förtrytelsen ofver Sigismunds omedgorlighet talade en del af
ständerna redan om att krona Karl till konung. Slutligen
när ständerna intagit en hotande ställning och hertig Karl
i vredesmod hade förklarat sig skola kemforlofva ständerna
och sjelf resa bort, så framt ej konungen inom 24 timmar
stadfästade mötesbeslutet, nödgades Sigismund utfarda
bekräftelsen på beslutet i Upsala den 19 februari 1594, då
också hans kröning försiggick. Med anledning deraf
förordnades året derpå, i februari 1595, vid ett prestmöte i
Upsala, att årligen söndagen näst efter den 19 februari
skulle göras en högtidlig och offentlig tacksägelse i alla
kyrkor för religionens återställande (pro restauratione
religionis); hvilket äfven Erikson genom circulär kungjorde
i Finland. Den besynnerliga anomali ägde likväl rum, att
handlingarna ofver detta vigtiga kyrkomöte, som man
årligen firade med tacksägelser, icke fingo tryckas, oaktadt
en punkt i det sanktionerade beslutet innehåller att det
snarligen borde genom tryck allmänt kungöras; konung
Sigismund inhiberade nemligen den redan påbörjade
tryckningen, och dervid förblef det i hundrade år till 1693.
Erikson underskref äfven prestaståndets trohets försäkran
till Sigismund, daterad den 19 februari 1594, och var
närvarande vid kröningen.
Allt det föregående visar att Erikson ingalunda var
någon sysslolös åskådare vid Upsala möte, utan tvertom
en bland dess verksammare ledamöter. Således voro nu
såväl katolicismen som andra religionsformer än den
Lutherska bannlysta; men sålänge en katolik var konung i
Sverige hade man ännu ingen trygghet i detta afseende.
Derföre utfärdades ytterligare en stor mängd offentliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
