Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
erhöU Wiborgs stift sin egen biskop i Olof Elimaeus, och
Erikson upphörde att hafva befattning med detsamma;
detta skedde ingalunda till folje af något missnöje med
Erikson, utan stiftet hade genom de skedda eröfringarna
fått vidsträcktare område. Under de sednaste åren af
Erik-sons lefnad hade han stundom i biskopsforrättningar sig
till biträde och vikarie skolläraren i Åbo Gabriel Pehr gon
Melartopaeus.
De förnämsta minnesmärkena af Eriksons
verksamhet äro hans Finska postilla och hans större katekes, båda
i sitt slag de första och ypperliga. Någon Finsk postilla
hade derforinnan allsicke funnits, och de katekeser som
fornt funnos, Agrikolas och Juustens, voro efter all
sannolikhet helt korta bearbetningar af Luthers mindre katekes.
Ungefär samtidigt med Eriksons större katekes utkom en
helt liten, hvars utgifvare vi icke känna, med titeln:
”Ca-techismus eli sen Christilisen opin pää cappalet,
lyhykäisen uluos toimituxen cansa, yxikertaisil inhimisil sangen
tarpelinen. Mutta nytt toisen kerran vastwdest Stockholmin
kaupungis präntätty 16l5.r Måhända var den en ny
upplaga af Agrikolas eller Juustens katekes, eller ock af
någon utgifvare som forblifvit obekant. Men den bör icke
förblandas med Eriksons mindre katekes, ifrån hvilken den
skiljer sig betydligt. Erikson utgaf nemligen en Våha
ca-techismus, som tydligen i titeln angifves vara ett utdrag
ur den större; dock känna vi icke bestämdt hvilket år det
skedde. Fant uppgifver att Eriksons Vähä eateehismus
utkommit i Stockholm 1629, 120 pag. 16:o; och dermed
öf-verensstämmer att Ign. Meurer i Stockholm år 1629
fick privilegium att upplägga Finska psalmboken,
evangelieboken och katekesen. Men någongång förut
måste den hafva varit tryckt, ty i företalet till sin Postilla,
som är dateradt i Åbo den 28 maj 1621, säger Erikson:
’*Nu har största delen af folket (enin joukko) lärt sig läsa
katekesen och någorlunda förstå den af de frågor och svar
som bUfVit införda såväl i den större som den mindre. Många
hafva också dessa åren lärt sig läsa ur bok, af de Abc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
