Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derstädes år 1804, och året förut hade
revisionssekreteraren grefve Gyllenborg å justitiekanslers vägnar besökt
de uppgifna soknarne. Oaktadt kraftiga åtgärder voro
vidtagne att hämma folkets sjelfsvåld, kunde inrotade oseder
likväl icke med ett andetag bortblåsas.
En annan omständighet af vida märkligare art var
den, att landtdagsmännen för bondeståndet Peter Johan
HofEren från Leppävirta, Henrik Ullgren från Nurmia
kapell af Pielis socken och Peter Haaranen från Tohmajärvi
under landtdagen anhöllo underdånigst, att
sokneskolmä-stare- och kyrkoväktare- sysslorna vid innehafvarenes
af-gång måtte för framtiden alldeles afskaffas, helst
erfarenheten visat, att de förre eller skolmästame, åtminstone
icke inom landtdagsmännens härader uppfyllt sin
bestämmelse, hvarutom barnaundervisningen i alla fall egentligen
torde tillkomma klockarena, och i deras landsort jemväl
kunna med så mycket större billighet dem åläggas, som
de i allmänhet äro ganska väl lönte och nog hinna
bestrida de begge andra (neml. sokneskolmästare och
kyrkoväktare) tjensterne. I sammanhang dermed inkommo
förenäm-de landtdagsmän med enahanda ansökning till
domkapitlet, deri de yrkade på sokneskolmästares afskafPande inom
hela Borgå stift. Väl hade allmogen i Stranda, Jääskis
och Euräpää härader vid riksdagen 1687 anhållit om
befrielse från skyldigheten att lära sina barn läsa, men att
ännu år 1809 anse sokneskolmästare kunna umbäras, var
en företeelse, som fordrar någon förklaring och närmare
belysning. Utom hvad landtdagsmännen inför ståndet
an-dragit, såsom skäl till deras anhållan, anförde de i
kon-sist., att sokneskolmästarne endast äro allmogen till last,
utan att göra något gagn, och att de således sökte
lindring uti den skattdragande bondens utgifter. Landets
genom krig och missväxtår utblottade tillstånd var den
egentliga orsaken till den väckta motionen om
skolmästaretjen-8terne8 afskaflande.
Läraren må hafva varit duglig eller oduglig, i begge
fallen skulle tjensten indragas: sådan var nu folkets me-
’ 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
