Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
amiralen friherre Cornelius Ankarstjerna till Önsbyholm,
under hvars befal Ehrensköld tjenat i början af kriget. De
hade inga barn.
Ehrensköld var ej blott en tapper och erfaren
sjöman, utan ägde äfven vetenskaplig bildning, åtminstone i
de mathematiska vetenskaperna och särskilt astronomin.
Under sin långa fångenskap uppfann han i Petersburg ett
nytt sätt att konstruera universella astrolaber (astrolabium
catholicum), numera ur bruk komna instrumenter att mäta
stjernors höjd som äfven sjöfarande begagnade.
Dessförinnan hade förnämligast Gemma Frisius och Johannes de
Roias samt senast Delahire utmärkt sig for uppfinningar i
denna väg, men Ehrenskölds astrolab ansågs hafva
betydligt företräde i afseende å enkelhet och beqväm
tillämpning. Den beskrifves på följande sätt: Planigloben består
af två skifvor; den ena är orörlig och innehåller verldens
poler i en omkrets som motsvarar allmänna meridianen,
samt i vanlig ordning timcirklarne och öfriga
longituds-cirklar; vidare dagjemningslinien jemte deklinations- och
latituds-cirklarne; slutligen ekliptikan, som i
instrumentets midt tudelar såväl eqvatorn som eqvinoctial-coluren,
här sammanfallande med sjette timcirkelu eller
himmelsglobens axel, emedan dessa 3 cirklar föreställas
underformen af räta linier. Den andra skifvan är fastad ofvanpå
den förra och kan vändas omkring medelpunkten till alla
polhöjder, samt är gjord af selenit- eller spegelsten. Den
bär azimut- och almicantharat-cirklarne, ordnade på lika
sätt, samt framställer vidare horisonten, på nedra sidan
försedd med en 18 grader bred zon för att bestämma
gryning och skymning, och dess axel eller första vertikalen,
i form af tvenne räta linier som skära hvarandra i midten.
Projektionsplanen är solstånds-coluren, och åskådarens öga
föreställes vara i dess pol eller i dagjemningspunkten, så
att alla cirklar (här blott cirkelsegmenter) äfvensom de 5
till räta linier transformerade cirklarne bestå af olikstora
grader, samt instrumentets enskilda delar af mindre
mellanrum vid midten och större vid periferin, hvilken ensam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>