Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på flere dess ledamoter. Protokollerna for denna tid aro
ofullständigt förda. Ett forslag *’till Scholornes och
Läro-Terkens förbättring*’ har funnits bland Hassels
efterlem-nade papper. — Genom flera åtgärder af ^regeringen
befordrades universitetets och vetenskapernas bästa, ehuru
de pekuniära anslag, som i sammanhang dermed
beviljades, voro sparsamma och små, såsom tillgångerna. Till
att väcka kunglig huldhet tyckes, såsom redan blifvit
an-tydt, Hassels personlighet hafva bidragit vid Adolf
Fredriks vistelse i Åbo 1752. Men konungamakten var
inskränkt, och akademin led under den så kallade
frihetstidens stormar isynnerhet genom abnormiteter i
befordringsväg. Hassel sökte aldrig sin egen fordel på sidovägar.
En enda gång begagnade han sig på ett utomordentligt
sätt af sin ynnest hos de mäktige, men detta skedde,
såsom förut är omtaladt, för att förskaffa sin fader en
förmånligare lefnadsställning. — Hassels rättskaffenhet
vitsordas. Såsom rektor, hvilket embete han fem gånger
beklädde, och som konsistorii-ledamot lofordas han för denna egen*
skap och för fridsamhet samt derjemte för klokhet,
sakkunskap och en raskhet, som icke fastnade vid petitesser
och icke tålte långa omsvep. — Ihärdig kraft hade
allt-från universitetets stiftelse utmärkt dess medlemmar, och det
vetenskapliga lifvet segrade öfver svårigheter och
försakelser. Sedan religionens höga intressen blifvit ordnade i
landet, upphörde småningom det förtryck, hvarmed den
förstelnade theologin hade hemsökt den akademiska
andan. Vid akademin uppträdde vid denna tid många, som
genom skrifter mycket öfverträffade Hassel såsom
vetenskapsman, och fleres namn vunno ryktbarhet, t. ex.
Bro-v alli i, Mennanders, Kalms, Gadds, Gadolins och Lexells;
men ingen öfverträffade Hassel som lärd och ingen som
lärare. De fysisk-mathematiska och naturalhistoriska
vetenskaperna, som förut blott funnits till i en medeltidsform,
togo ett liffullt inträde vid universitetet, och
historieforskningen, som svagt böljat redan före Hassels tid,
förkof-rade sig, för att sedan upptagas af den Finska historiens
26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
