Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
År 1806 befordrades Carpelån till Generat-LåeUtenant,
dervid fullmakten contrasignerades af Kronprinsen Gustaf.
Af Götheborgs stad erhöll han till hedersskänk en
gulddosa med Götheborgs vapen rikt briljanteradt på locket
och omgifvet af en emaljerad krans af eklöf. Dosan
inneslöt 150 Svenska dokaten
Vid de Kongligas besök i länet år 1807, då
Carpelan åtföljde deBamma till lånegränsen, ådrog han sig en
förkylning, som höll honom en längre tid först vid sängen
och sedan inom rommen. Dock konde han icke förmås
att ansöka tjenstledighet. Under loppet af år 1808 aftogo
dock krafterne mer Och mer, och den 27 Dec. slutades
hans rastlöst verksamma lif. A kyrkogården vid majorna
stadsdel är öfver honom upprest ett monument. Han
uppnådde sålunda en ålder af 63 år och 13 dagar.
Han var sedan den 23 Aug. 1776 gift med
Magdalena Maria Noraeus, född i Stockholm den 5 Febr. 1759.
I deras 32åriga ägtenskap föddes 10 barn, af hvilka dock
endast 6 jemte modren öfverlefde fadren. Dessa voro
Stats-Secreteraren, General Post-Directören Wilhelm
Carpelan, född den 6 April 1778 och död den 14 Nov. 1829;
Öfrerste-Lieutenanten Carl Mauritz Carpelan, född 1781
och död 1842, samt fyra döttrar: Sofia Magdalena, gift
med Laodshöfdingen Adolf Edelsvärd; Lovisa Eleonora,
gift med Hof-Jäginästaren Baron Carl Maximilian
Carpe-län, samt Maria Fredrika och Carolina Wilhelmina, Ogifta.
Af hvad ofvanföre anfördt är synes ljusligen att
Baron Johan Fredrik Carpelan var en framåtskridandets man.
EhUro han var länets styresman, skydde han dock icke
mödan att i sådant afseende verka äfven genom författande
ooh otgifvaude af skrifter till befrämjande af landets
koltur och väckande åf industriel håg hos dess befolkning.
Så författade han en uppsatts med titel: Mjelpreda oså
välmenta råd till jordbrukets och landthuSkaUningsns
förbättrande i Uleåborgs och Kajana lån, bekostade år 1793
dess öfversättning på finska och lät häraf utdela bland
allmogen i länet kostnadsfritt 600 exemplar. Ett utdrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
