Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
G. Orraeus.
sin hustru Ebba Catharina Mollerns, dotter af
Kyrkoherden i Ruokolaks Henrik Mollerns, sammanaflat 6 barn,
3 söner och 3 döttrar, af h vilka alla denne Gustaf var
äldst I sällskap med en yngre broder, som sedermera
blef civilguvernör i Wiborg, erhöll han sin första
uppfostran hemma dels af fadren sjelf dels af en antagen
privatlärare, ooh då han var ovanligt flitig blef denna första
lärokurs ganska grundlig, särdeles i de gamla klassiska
språken efter den tidens bildnings fordringar. Redan den
tiden skall ett lefvande sinne för naturens skönhet och unr
der hafva utmärkt honom. Detta var den mäktiga
dragning, som förde honom mot hans egentliga lefhadsmål.
lien fadren ämnade honom till prest, ooh ehuru husets
ti 11 gängar voro ganska snäfva önskade han dook gifva sin
son en grundlig theologisk bildning. Han smide honom
derföre till Åbo, der han blef student om hösten 1752,
foga mer än 14 år gammal. Här synes han hafva
utkämpat inom sig sjelf en väldig strid emellan å ena
sidan pligten ooh redebogenheten att efterkomma sin faders
önskan, å den andra åter den allt starkare uppvaknande
böjelsen för naturens studium. Men omsider segrade denna
senare, hvarigenom lyckligtvis rigtoingen af Orraei
lef-nadsverksamhet blef en gång för alla bestämd. Inom detta
hane älsklingsfölt synes botaniken och natnralhistorien
öf-verbufvud mest fängslat honom. Det är ook naturligt, att
den vetenskap som närmast betraktar lifvets alstrande kraft
särdeles i blomningsskten, skulle med en mäktig tjuskraft
hänföra ett så lefvande sinne som Orraeus var; men
troligen bidrog härtill jemväl det närmare förhållande hvari
han kom till Linnés läxjonge den bekante professor Pehr
Kalm. At sina akademiska studier, men företrädesvis de
naturalhistoriaka, egnade han nu en sådan flit oeh
ihärdighet, att han efter en i fattigdom och mödor tUlhragt två*
åvig studiiknrs om hösten 1754 kunde taga den
philoso-phiska caudidatnren, samt ännu samma läse termin, den 4
Dee. försvara sin gradual disputation: Admmbratio Floro*,
d%88ertaå%oné acodemica UaiUr délimoti*, under professor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
