Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kyrkolags ställe eller åtminstone supplera den som fanns*
nemligen Ordinantian af år 1571. Utom sagda ordinantia
hade man dock äfven det högst märkeliga öreinro mötes
beslut af år 1617, som sannerligen icke ger läsaren något
högt begrepp om presterskapets seder oeh bildningsgrad,
än mindre om hela ståndets sätt att uppfatta sin och
kyrkans bestämmelse. De mest minutiösa och löjliga
polis-stadgar omvexla i sagda mötesbeslut med lagar angående
grofya brotts bestraffande; om presternas mission att verka
i församlingen hufvudsakligen genom andliga medel, synes
man dåförtiden icke just haft någon aning. Äfven
Botho-vius synes ofta nog hafva hängifvit sig åt den falska
föreställningen, att församlingens väl kunde säkrast befordras
genom yttre ordningsreglor, småaktiga och stränga
polisstadgar. I alla fall äro Bothovii Constitutionee högst
märkliga dokumenter, som upplysa om kyrkans tillstånd i
medlet af 17:e seklet Man har af dem i behåll fyra olika
redaktioner, nemligen 3 Svenska och 1 Finsk, hvilka alla
i några punkter afvika från hvarandra ehuru hufvudtanken
är densamma. Den första Svenska är af 1628, har 36 §§,
är undertecknad äfven af hofrättspresidenten Nils Bjelke,
samt mera specielt än de andra beräknad för Åbo stad;
den andra af år 1633 har 45 §§; den tredje som sannolikt
utgafs någon tid efter 1640, är fullständigast och har 67 §§
samt dessutom ännu 7 §§ om kyrkosexmän, 6 om
kyrkoböcker och 24 om kyrkornas inkomster; den Finska
redaktionen synes vara ett sammandrag och har blott 29 §§,
men afviker märkeligen ifrån de andra beträffande
förbudet mot lä8förhör i byarne. Ty emot läsförhör borta i
byarne under fastlagen, eller så kallade skrifthdU (emedan
skrift och nattvard hölls med folket vid samma tillfallen),
ifrade Bothovius länge med mycken häftighet, men såsom
det vill synas förgäfves. Skrifthållen i byarne torde hafva
gifvit anledning till hvaxjehanda oordningar och
förargelser, emedan presterna vid sådana tillfallen trakterades och
stundom togo for mycket till bästa; men både allmogen,
som fann den gamla seden mycket beqvämare än den nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
