Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ooh afritar 9 vapen i 2:a bok. 25:e kap. Ibland dessa
förekommer &véa-vapnet tre kronor, som kanske är älst bland
inskrifterna, om man ock ej gema kan hänföra det till så
gamla tider som då Birger Jarl låg vid Hango med sin
flotta; vidare ett lejon öfver två strömmar, som dock ej
lärer vara Götha-vapnet, ett tillhörande den äldre
Sture-ätten med 3 sjöblad eller näckrosblad, vapen for slägterna
Roos, Tott, Gyllenstierna, Vasa, Natt och dag, samt Lama*
Dessa äro verkligen Sveriges älsta och förnämsta slägter.
Något yngre äro de vapen utan namn, som senare blifvit
observerade, nemligen ett med 3 svärd, ett med 2
nycklar, förmodligen någon biskops, ett Tr ollee, ett Home och
ett Poesee. Yngst men ändå tvenne sekler gamla, äro de
vapen med utsatta namn och årtal som kanslisten vid
krigskollegium S. L. Gahm dechiffrerade och beskref år
1750, nemligen: Herman Toll, Cajanus Mejer 1641, gref
Pehr Brahe, Soopieka vapnet utan namn men med årtalet
1587, Gustaf Oxenstierna och Barbro Bjelke 1588, Gabriel
Oxenstierna 1605, C. F. Tie senhus en 1584, Henr. Fleming
och Ebba Kloot 1620, Carl Bonde 1605, Bror Stake 1587,
ett annat Stake-vapen 1589, K. Horn 1660, Peter Ridder
1658, Johan Rose 1617, Gustaf Horn 1623, A. Horn 1620
m. fl. Bland dessa ser man också, jemte underskriften:
Torsten Stålhansk 1622, Vestgöta-Stålhandske-slägtens
vapen, som var något olikt det af den s. k. Finska
Stålhandske-ätten begagnade. På de tvenne århundraden som
för-flöto emellan Olaus Magnus och Gahm hade en del
inskrifter redan hunnit utplånas af tidens tand, och numera hafva
väl många nya kommit till men ock många äldre
försvunnit.
Under det ofta afbrutna men tidtals häftiga kriget
med Polen i Lifland, Kurland och Preussen, i hvilket
Gustaf Adolf fick så många kulor i sin kropp, men också
utbildade sin fältherre-talang och grundläde sitt hjelterykte,
tjenade äfven Stålhandske med i Svenska hären och
deltog i dess många strider. Derunder befordrades han 1626
till major vid Arvid Horns infanteri-regemente, förflytta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
