Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jande utlåtande af den medicinska fakul-
teten derstädes:
Det på senare tider framkastade på-
ståendet att ett sedligt lif och fexnel åter-
hållsamhet skulle wara farligt för helsan,
är enligt tvår samstämmiga erfarenhet
oriktigt. Wi känna icke något fall af sjuk-
lighet eller sjukdom, som katt sägas wara
förorsakadt af ett rent och sedligt lif.
. J. Nicolaysen. E. Winge. Lochntan.
H. Heiberg Johatt Hjort.
J. Wortii-Möller. E. Schönberg.
— Från den inre missionen. Ar-
betet bland fångarne. Mentii-
fkotoänner hafma i tvår tid åstadkommit
en genomgripande förändring ittotu fått-
gelsewäsendets område. Jemte det straff,
som alltid följer på brottet, hak mmt
äfwen begynt fästa afseende ioio sängar-
nes sedliga förbättring. Måhättda har
man i detta afseende mångenstädes gått
för långt och har derigenom fängelse-
straffet kanske i flere länder blifwit allt-
för lindrigt för brottslingen. Ware här-
med huru font helst —- en sak är dock
säker: i det bästa och werksannnaste me-
del, hwarigenom t. o. m. en förhärdad
förbrytare kan upprättas från sitt fall,
har alltid warit Gttds ord. Derföretnå-
ste äfwen hwarje försök att föra detta
ord inoiit fängelsernas murar helsas med
glädje. För ett sådant arbete fordras
dock mer än manlig offerwillighet och
kärlek. Att personer, font hängiftvit sig
deråt fnnits och ännu finnes bland wåra
prester, är wisserligett en glädjande ont-
ständighet, men ännu betydelsefullare är
det, när ett sådant uppoffraude kärleks-
arbete uppstår fritt, utan embetsförplig-
telfernas tioång.
En sådan person har, till lycka för
wåra fångar, genom Gads nåd skänkts
tvårt folk. Eit bildad qwinna, fröketi
Mathilda Wrede, har redan i
fyra år arbetat för ivårt lands olyckliga
fötters och döttrars upprättelse. Ester
att ett år hafwa arbetat uteslutandei
Wasa länsfängelfe, erhöll hon på begä-
ran tillstånd att besöka wårt lands alla
fängelser och har sedan dess Iverkatinotn
de flesta.af dem — i synnerhet inom
Katola, Sörnäs, Tawastehns och Will-
manstrands fängelser. J sjelfuppoffran-
de kärlek har hon tvågat hwad ingen
qwinua före henne har tvågat — att
allena besöka de mest förhärdade förbry-
tares celler —- att nr sitt hjertas djup
bära front till detn budskapet om Jesus
Kristus, syndares mäktige frälsare. Af-
wen det djupast fallna menniskohjerta
förstår kärlekens heliga språk — och den
gamla men dock alltid nya berättelseit om
Guds kärlek i Kristus är mäktig att öpp-
ua och smälta det mest stelnade bröst-
Mårtget rörande tillfälle har inträffat
under de långa samtal, då fröken W.
marit på tnmanlstaud med grofma förbry-
tare; månget hjerta, som länge waritslu-
tet. har öppnat sig för den ewiga kärle-
keit. Wi hoppas dersöre att de kristna
i sina förböner wiija ihågkomma sångar-
ne och deras trogna tvän, fröken Mat-
hilda Wrede. ,,J a g tv a r i fä n gel-
se och J besökte mig-« Matt.
2ö: 34—36.
Toitbola är namnet på det hem
för frigifna fångar, som fröken Wrede
tillsammans med sitt broder, baron Hen-
rik Wrede, har grundlagt på Takamaa
gårds egor i Anjala socken. Det är det
första as sitt slag i tvärt land och är på
allt sätt ändamålsenligt inrättadt. F. n.
finnes i hemmet 6 srigifne sångar. Då
wi weta huru swårt det är för en ur
fängelset utträdande att tvinna arbete och
förtroende på sin hemort — och sålunda
swårt att börja ett nytt lif, äfweu om
wilja icke saknades -—måste man glädjas
wid åsynen af denna räddningsanstalt,
såsom en frukt af den leftvande kärlekeit
till den fallna menskligheten.
Näfta Fredag: Med anledning af Kejsaren-
Storfurstens födelsedag bönestund finsk kl.
12 och fwensk kl. l.
Räfka Fredriq: swenskt etvangeliskt möteiAl-
lians-huset kl. half 8 e. m. i stora salen och
finskt i den lilla salen.
Nåsta Lördag finsk gudstjenst kl. 12 f. m. i
Nikolai kyrkans östra parviljong.
Söndagen predika:
J Nikolalk rkan: Finsk högmessa kl. 9 pa-
ftor Hild n; s-— swensk högmessa kl. Expa-
tor Bäck; — finsk aftonsäng kl 6 pastor
Auwinen·
J Gamla kyrkan: Swensk högmessa kl. 9
pastor Bäck; — finsk högmessa kl. 12 pa-
stor Hildett; — stueiisk aftonsäng kl. 6
pastor Broberg.
A Wuokelq Finsk predikan n. to-
Wid Georgsgatan 12: Swenst predikan kl.
11 af pastor B. A. Carlsott och kl. 5 e. m.
af W:m Häggmatn
J Allianöhnset: Finsk bartt predikan kl. 9
af A Mäkinen. Swensk predikan kl. Il af
J. A. Karlbet«g; kl. 7 af flere talare,;kl.5
finsk predikan af A Mäkinecn
Gräöwiksgatan Nca 12 predikan kl. 21 f.nt
och kl. 5 e. ut.
tittandet.
Misfionsundcrrättelser.
Bön om andligt ljus i cn muham-
medansk helgedottt.
Gn nitisk arbetare i central-afrikan-
ska missionen i Zanzibar, fröken M.
tet, och på grundtoalen af denna blef
föreningsbandet emellan dem bygdt.
Det mar snart en offentlig hemlighet
att prinsen toar förälskad; de sista, som
märkte det, woro kanske de unga sjelfma-
Wid hofmet bildade sig twå partier. J
spetsen för det ena stod drottningen, som
hade den unga flickan mycket kär och mera
såg till sitt sons tycka än till hatts jor-
diska storhet. J spetsen för det andra
stodo konungen och rikets store, som strängt
höllo på att lag och ordning skulle råda,
och Swerges lag stadgar uttryckligett, att
ingen medlem af det kungliga huset må
äkta en qivinna, som icke är af furstlig
börd. med mindre han för sig och sina
efterkommande afsäger sig sina rättighe-
ter till tronen och sin wärdjghet som
kunglig höghet. När de högljudt utta-
lade ogillanden, som detta partis anhän-
gare läto undfalla sig, nådde fröken
Muncks öron, begärde och erhöll hon ent-
ledigande fråit sin tjenst tvid bofmet och
prins Oskar gick ombord på Ed da, för
att företaga en werldsomsegling
linder prinsens fråntoaro inträffade
drottningens småra sjukdom, och för att
göra denne en glädje, tillät konungen
henne, att kalla till sig fröken Munck,
som under hennes sjukdom gas henne den
ömmaste wård och efter hennes tillfrisk-
nande blef hennes förtrognaste tvän.
När prinsen i notoember återkom från
sin resa, träffade han åter fröken Munck
hos sitt mor, och det blef snart uppen-
bart för alla att långt ifrån att deras
långa skiljstnessa skulle konnuit hans kär-«
lek att swalna, den ttoärtom blifwit star-
kare och djupare. En ny werldsomseg-
ling för prinsen war redan ifrågasattas
konungen, då en dag — det war den
26 december på aftonen — i en intim
krets hos drottningen fröken Ebba Munck,
på sitt beskyddarinnas uppmaning, satte
sig tvid pianot och sjöng ett af konungen
författad sång:
»O menniska, ont i ditt bröst
En högre kärleks låga brinner,
Fly med den då till korsets fot!
Der skall din längtan tagas mot-
Der hörs ditt röst,
Der får dtt tröst:
Bönhörelse ditt hferta winnerl«
Ester sångens slut blef det tystirmn-
met. Alla woro djupt rörda. Konun-
gen satt en stund försjunken i tankar.
beskuggande sitta ögon med handen, sedan
steg han upp, tog sitt sons hand och förde
honom till fröken Munck samt lemnade
rummet, utatt att säga ett ord. Ester
en timme återioände han och gas sitt hög-
tidliga samtycke till förlofningen, som
eklaterades några dagar senare-
J slutet af denna månad står bröllo-
pet i Bournemouth, iEnglattd,
dit drottning Sositt beger sig och deref-
ter skall «konunendören Bernadotte«« föra
sitt unga maka tillbaka till norden, der
han i en undangömd hamn, Carlskrona,
ämnar lefioa anspråkslöst, döljande sitt
lycka för nyfikna blickar och önskande intet
hellre än att blifwa glömd af toerlden.
J följd as sitt giftermål afstår britt-
sen icke allenast frått sitta arfsanspråk på
tronen utan äfmen frått sina titlar af
hertig och kunglig höghet men behåller
familjenamnet Bernadotte och den med
huset Ponte-Cortoo förenade fustetiteln.
Fröken Ebba Munck blir således prin-
sessa Bernadotte.
Allen, meddelar i bres till Brittiska di-
belsällskapet följande: v
«Under muhammedanernag heliga
månad; Ramathatt, som jnst nu är öf-
wer, lackades jag öfwertala imaneni
den maske, som ligger nära wårt hug,
att offentligen i moskejen bedja- att Gad
måtte upplysa honom och de, som båda
tillsamman med honom, på det att de
måtte blifwa missa om, hwilken religion
wore den rätta, kristendomen eller tei-
lam· På det högtidligaste lofwade han
mig att göra så och har sedan icke blott
försäkrat mig, att han werkligett upp-
sändt sådana böner, utan har tillika
ställt till mig frågor, hwilka uppstått
till följd håraf. Aster andra fromma
muhammedaner har jag uppmanat att
bedja otn gudomligt ljug under måna-
den Rantathan. Må alla mina kristna
wänner i denna tid åswen bedja om
ljus från höjden öfwer Muhammeds
anhängare.
Jag wäntar nu rik wälsignelse så-
som swar på alla dessa böner och be-
der ont nåd att kunna wara till hjelp
och förhålla mig rått, då elden börjar
brinna. Jag tror, att det skulle wara
till nytta i muhammedansktp länden-
om wi hade några af gamla testamen-
tets skrifter bundna sårskildt till sprid-
umg.
Wi hastva evangelierna och psalmerna
sårskildt bundna; men jag har sett, att
skapelsehistorien gör ett djupt intryck
på muhantmedanerna. J hwarje hus-
dit jag ingår, börjar jag alltid dermed.
Sedan gifwer berättelsen om synda-
fallet, som då följer, en förträfflig an-
ledning att tala om behofwet af en
frälsare. Och gent emot den bland
dem gängse sägen, att det icke war Je-
sus sjelf, som dlef korsfäst, utan en
bild af honom, hwarmed judarne blefwo
bedragna, söker jag wisa dem, att hans
lidande och död mora förutsagda från
begynnelsen. Skulle det wara möjligt
att få några dussin ex. af första Mose-
bok på arabiska?««
Denna fröken Allens önskan har fe-
ran blifwit uppsykd af Brittiska bibel-
sällskapet.
Twänne mät-keliga elaltnment
hafma publicerats af den hel. synodens
i Ryssland organ ,,Tserkoto11ija Wädo-
mosti«· Det ena är en adress från den
ewangcliska alliansen till H-
M. slejsar Alexander Ill; det andra är
öftoerprokuratorns tvid synoden smar,
adreesseradt till professor E. Natuille,
presideitt för schweiziska eentralkomitenaf
detc emangeliska alliansen.
J adresseit erinras först om att den
ewangeliska alliansens uppgift är att fram-
träda till tros- och sannoetsfrihekens för-
swar och att den flere gånger fört dessa
höga ide-ers talan inför Europas rege-
ringar och furstar. Dess bemödanden
haftoa »i Smerige, Jtaliett Toskatta, Spa-
nien, Osterrike och Turkiet»wid särskilda
tillfällen röttt framgång· Afioeii iRyss-
land har det skett under Kejsar Alexati-
der 11:s regering, då protestanterna idc
baltiska protoinserna till följe af wilko-
ren för blandade äktenskap ledo ett stvårt
inträng i sitta dyrbaraste rättigheter-
Tack ware Kejsar Alexander Il upplyfta
sinne kröntes alliansens framställning då
med framgång. Det är häri alliansen
nu finner grunden för sitt förhoppning
att denne monarks efterträdare skall
uppmärksamma denna nya framställning
Under inflytande af förhållanden öf-
toer htoilka alliansen icke åtager sig att
bedöma, har den gamla lagstiftningen om
blandade äktenskap åter trädt i gällande
kraft; det lutherska presterskapet har på
ett betänkligt sätt blifwit hindradt i ut-
öfwandet af sitt själatbård och slutligen
ära de, som utan tillräcklig pröfning af-
sallit från sina fäders tro och öfwergått
till den grekisk ortodoxa, beröfioade rättig-
hetett att åter-iväitda till sitt förra religion-
Wi anhålla att E M. täckes skänka
tilltro till tvår försäkran att tvi äro långt
ifrån hwarje tanke på någott inblandning
i angelägenheter, som angå E. K. M:s
regering eller politik. Wi meta att det
i Ryssland finitas lagar, som förbjuda
ortodoxa bekännare att öfioergå till annan
troslära. Men om wi toåga bedja E.
M. om afskaffandet af dessa lagar, så
wilja tvi med denna bön framlägga mår
djupaste aktning för den rättskänsla, som
uppfyller den höge sonett till befriaren
af 20 miljoner från lifegenskapen, sonen
till den monark, som har tillåtit, att
Gisds ord fritt må förkunnats i hela
riket.
Alliansen anhåller, att kejsaren genom
afskaffande af de lagar, som förbjuda or-
todoxa tros-bekännare att öfwergå till an-
nan troslära, skulle åstadkotnnni, att en
hittar, som har förmånen, att wara E·
M:s undersåte, icke blott i Ostersjöpro-
tvinserna, utan i hela det ofantliga riket,
fritt må få bekänna Gnd enligt sitt fatti-
wete och enligt deit kyrkas ritual han
tillhör, att en hittar af E. M:s under-
såtar more i stånd, att fritt uppfostra
sitta barn i sitta fäders tro; att de and-
lige herdarne af icke ortodoxa bekännelser
oförhindradt kunde uppfylla sin pligtfom
fjälasörjare, att slutligen alla, som utan
att wara medmetim om betydelsen af sitt
beslut, låta inskrifma sig bland deit orto-
doxa kyrkans bekäunare, kunde utan fruk-
tan återtoända i skötet af sin förra kyrka,
sårvida de friioilligt uttala en sådan ön-
skan.
Adressen är undertecknad: för den schweizi-
ska afdelningett as E. Nato i ll e, president och
E( Mit tendorsf, sekreterare; för den hol-
länsta afdelningen af baron d e Wassetter
de Kativik, president och grefme de Bij-
land t, — sekreterare; för den danska afdelnin-
gen af J. Waljl, president, ochOlof Hatt-
s en, sekreterare, för den engelska afdelningen
af Paltverath, president, och J. Field
samt A. Arn old. sekreterare; för den nord-
amerikanska afdelningett af W· E. Doge, pre-
sident och P. Schasf och J. Strang, sek-
reterare, för den nordtyska afdeln. af greftven
Berit storff, president, och E. Baumann,
sekr· och för den östtyska afdeln. afF. Christ-
lieb, pres. och F. Fab er, sekr.
ste «
si-
Ofwerprokuratorus toid hel. synaden
swar på denna adress lyder:
,,J sitt outtröttliga omsorg om sina
underfåters inäl, främst religionen, inne-
fattar H. M. innemånarne i de baltiska
prowinserna.
Följande sin höge ledares anans-nitt-
gar, hyser ryska regeringen den fasta för-
hoppning, att de för de Baltiska pro-
toinserua aubefalda åtgärderna, idetta
land det allmänna lugnet skall befästas,
font så länge blifwit ftördt, å ena sidan
genom en obetydlig klass sträfmande till
absolut herrawälde i hela landet och ge-
nom deras solidaritet med det lutherska
presterskapet och å andra sidan genom
under-tryckandet och bekämpa-idet af alla
försök, som afsågo att förena landet med
det gemensamma fosterlandet, med det
ryska riket, isynnerhet med den rättrogna
kyrkan.
Ryssland hyser den djupa öfwertygelse,
att ingenstädes i Europa bekännare af
främmande, till och med af icke kristlig
troslära åtnjuta ett-så utsträckt frihet som
bland det ryska folket. Men i Europa
har ttian förivexlat tros-friheten med en
oinskränkt rätt att göra propaganda.
Derför ser Europa i lagarna för den
herskande lärans skyddande mot proselyt-
tnakeri en förföljelse af främmande tros-
bekännare.
Ryssland har uppfyll sakuppgift stått
som mäktare mellan tivenne toerldsdelar,
beskyddat Europas kuäturntioeckting mot
milda horder, mot tuohamedanismen.
Htvad har skänkt Ryssland krafter dertill?
Jutet annat ätt dess sjelfständighet, oaf-
hängighet såibäl af Asien som af mest-
europa. Endast en fullständig religiös
sjelfständighet kunde rädda Ryssland från
dett politiska gch religiösa fötwirringeu i
öster och toester, från muhamedauismeus
framsteg och från mesterns blodiga reli-
gionskrig. Derför är skyddandet af den
ortodoxa tron. som befästat och grundat
dess sjelfständighet, Rysslands ioigtigaste
historiska uppgift, dess lids-behof-
Westenropas religiösa sträfmanden ha
warit djupt genomträngda af politiska
passioner och ha ej kättt den religiösa
toleransens känsla. Långwariga blodiga
krig rasade i Europa. Trons frihet stod
på fanan i dessa krig, men under denna
fana kämpade toerldszliga sträfioauden.
Till Ryssland inträngde katolicismen från
Polett, den öppnade en oförsonlig kamp
emot ortodoxi-t. Samtidigt lärde Ryss-
land äfmeu känna de af samma tverdsligti
intressen uppfylda lutherska bekännarene
i de lifsländfka riddareue. Förintande
allt, som påminte om katolicismen, sträf-
wade dessa nya lutherauer, baroner och
prester, med all energi till dettverldsligtt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
