Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
upprättelse, till tuktan i rättfärdighet på
det att en Guds inennifka må tvara till
allt godt tverk fnllkonmad«. 2 Tim.
Ill 1(i——17.
Till Redaktiottcn för Finsta
Weckobladet.
Om barnens nöjen. ii)
Någontiitg egendomligt för Ofterbot-
tens städer är wäl owedersägligeii den
wigt, man der fäster wid barnens nöjen.
Och tvifst är ju att liksom blomman be-
höfwer solsken, för att kunna utweckla
sig naturenligt och trifivas, få behöftver
barnet glädje. Och hivem har ej fröj-
dat sig åt att se ett oskyldigt barns ögon
stråla af fröjd?
Men har man tväl funnit det rätta
sättet att bereda barnen glädje? —- Un-
der den tid, då grunden till deras tve-
taude skall läggas, då de första begrep-
peii om pligt och moral skola bibringas
dem, då deras waknande förstånd utweck-
las, under denna, för dem så wigtiga
tid, föras de in i en hwirftvel af nöjen,
som, i sig sjelfiva oskyldiga, werka på
barnets finne ungefär få, som ett starkt,
bländande solsken på den unga, ännu
icke fast rotade plantan. Den drifwes
för hastigt och ioissnar i förtid, utan att
bära någon frukt. Utweckla derföre de-
ras förstånd och känsla, men låt ynglin-
gen och flickan sörbliftva barn få länge,
som möjligt, — den lyckliga tiden åter-
kommer ju aldrig.
Hos barnet finner matt wanligen rätts-
känflan mycket tidigt utpräglad. Lär det
att göra främst sin pligt, att göra den
gladt och gerna, och du skall få se, att
det finner stor tillfredsställelse uti att
troget uppfylla fina skyldigheter; — ja,
att det gladt försakar ett nöje, som hin-
drar deras utöfwande. Lär det. att segra
öfwer sina böjelser, men tillika, att ej
förhäfwa sig öftver sin seger. Ochfedan,
förespegla det ingen belöning, om det ut-
för hwad pligteii fordrar, men skänk det
gerna en glädje, som uppmuntran till
nya fträftvanden. Ett barn, som spor-
ras endast af belöningar, lär sig att dag-
tinga med pligten, och dess karakter för-
slappas.
Men hwilka äro då de nöjen, man
såsom uppmuntran kan bereda barnet
utan att tillika förwekliga dess sinnen
och nertver? — Den, som känner bar-
nasjälen, känner äfwen en hel mängd
sådana, oskyldige, rena fröjder, nöje-i,
som höja sinnet och stärka kroppen, som
förädla den blifwaude medborgarn eller
medborgarinnan. Waudringar och fär-
der i skog och på sjö, ute i Guds fria
natur, ärv wid hwarje årstid en källa
till stor glädje för ungdomen. Och frukta
derwid ej för att låta dem kämpa mot
fwårigheter. llnder det lungorna insupa
deii rena luften, tvidgas bröstet tillika
wid känslan af frihet, och hwarje hinder,
som möter, stärker toiljekraften. Ochfå-
gelns fång, ioindens brus, åskans dån,
ja, sjelfioa stjernhimmeln talar högt om
Skaparns tvishet, allmakt och kärlek-
Fosterlandskänslan och känslan af det
oändliga beinäktiga sig omedwetet det
unga sinnet. Det liftvas af ansträng-
ningen att besegra de mötande hindren,
men finner tillika fin egen wanniakt gent
emot naturens krafter. det är då, mer
än någonsin, öppet för alla intryck och
barnet rigtar då blickeit uppåt. —- Qwäf
ej då dess längtan efter det högsta och
skönaste i toerldeiii
Men äfwen inom hus kunna fröjder
finnas. Tiveka icke att blanda dig idar-
nens skara och att leda deras lekar, om
du kan tvara barnslig med barnen. Då
en fullwuxen, som de högakta och älska,
är med, icke som en öfivertvakande, straf-
fande ande, titan som en glad deltagare
i fröjden, urartar leken aldrig till wildt
stoj eller själlöst pladder, under htoilket
månget dåligt frö kan fås. Ställ dig
på barnets ståndpunkt, deltag muntert i
de ungas lekar, men drag dem ej med
dig in i werldens brokiga hivimmel, der
mycket falskt glitter bländar deras oer-
farna ögon.
Och i lek och allwar, lär barnets att
tänka på andra, att finna glädje uti att
i·) Jnförandet fördröjda
bereda andra fröjd, att så mycket som
möjligt glömma sig sjelfma; lär dem att
ställa ett kärleksfullt, ödmjukt sinne högt,
och att städse minnas att de äro syskon,
ej medtäflare, som med afund betraktade
fröjder andra njuta, att anse sig, som
barn af samma fader.
Ja, lär dem först och sist att aldrig
låta nöjets buller öfwerröfta pligtens bud,
och att finna Honoin, som blandar glädje
i sorgen, som skänker de glädjelösatröst.
Dit kan aldrig för tidigt lära dem att:
Glädje utan Gtid ej finnes,
Utan Gud ej finnes frid.
Tom den lycka är, som minnes
Om tvi glömma Gud derivid.
Meri ej högsta nöd skall rycka
Glädjens känsla ur tvårt bröst,
Oni i både nöd och lycka
Wi förninime Herreiis röst.
—a.
Redotoianing
för under april månad emottagna bidrag
till förmon för Sibiriska Missioneii.
Finsta Nykterhetsföreningen i St. P:burg
genom Hr. K. Ståhlberg, kollekt wid nykter-
hets föredrag 10 rub; ,,ur en sparbössa««,
H:fors,mgenom Fröken M. Sjöman 21 m. 45 p.
F. J. . dr C:o, 100 rn. Transpvrt fr. sena-
fte rebowisniiig S:r R. 43:76 och m. 1222:
05. Sma. S:r R. 53:76 och mk.;,1343. 50p.
Eknäs b. 1 Maj 1888-
F. W Lönnbeck.
Findagrsltolan.
Textutredning
·Söndagen den 6 Maj 1 888.
Ment. 25: 31——46.
Om den yttersta domen-
Föreliggande text utgör afslutningen
på det profetiska tal, som Jesus började
på Oljoberget och är en gripande skil-
dring af den yttersta domen och några
af dess hufwudkakligaste omständigheter.
Få ställen i bibeln äro i så hög grad
egnade att wäcka oss till allwarlig sjelf-
pröfning, som detta; må tvi derför läsa
det med det alltvar och den uppmärk-
samhet som det förtjenar-
J denna text böra wi färslildt lägga
märke till a) htoeiti den är, som skäll
wara domare på den yttersta dagen.
Jesus Kristus, som föddes i Betle-
hem och påtog sig en tjenares skepelse,
— som blef föraktad och bespottad och
icke hade det han kunde luta sitt hufwnd
till, — som blef dömd till döden af
denna werldens herrar, —- fom blef
kindpuftad, hudflängd och fastnaglad ivid
korset — denna samma Jesus eller »meni-
skofonen« är det som skall komma i sin
härlighet och dömma werlden. Joh. 5:
22. Fil. 2: 10, 11;
b) hwilka de äro, som skola dömas
på den yttersta dagen.
Alla de foin lefwat alltifrån werl-
dens begynnelse skola då aflägga räken-
skap inför Kristi domstol. Alla måste
tvi lyda kallelsen och inställa oss inför
den store konungen till att höra tvår
dom. De som här på jorden icke wille
tillbedja Kristus skola icke kunna wägra
att ingå i hans stora domsal, när hatt
en gång återkommer till att döma werlden;
c) huruledes domen skall fällas på
den yttersta dagen.
Denna dom skall fällas på grund af
de wittnesbörd, som förefinnas, och de
ivittnen, font skola framkallas, ärv wåra
gerningar och framför allt tvåra kärleks-
iverk. Ofwer alla troende skall den yt-
tersta domen medföra stor fröjd, öfiver
alla ogudaktiga åter nesa och förskräckelse;
d) de slutliga följderna af denna dom·
Matt. 25: 46.
Z. Herreii framställer här de twå
olika klasserna af nieunifkorna under bil-
den af får (de troende) och getter (de
ogudaktige). De trogna kallas får i och
för sin lydnad, Joh. 10: 27, fin men-
löshet, och sitt saktmod, sitt tålamod, Ef.
53; 7, sin enfald och sioaghet; de ogud-
aktige kallas getter i och för deras lös-
aktighet, stridsluft, djerfhet etc. Att de
troende också skola ställas inför domstolen
strider icke mot deras höga preligium och
företräde, som de hafwa deruti, att de
äfioen sjelfwa skola döma werlden, ty
till denna wärdighet skola de upphöjas,
sedan de förut inför hela iverlden blif-
wit förklarade för rättfärdiga.
Wi hafiva i de närmast föregående
texterna blifivit undertvifade om nödtvån-
digheten att ständigt ,,waka«« och wäl an-
toända de ,,pund« som Herreii gifivit oss.
Hwarför detta är så wigtigt derom skall
underwisa oss dagens text.
Ordförklaringar:
Dom = a) Rättegångsställe, domsäte;
med inbegrepp af sjelfwa domarne, rät-
ten Pf. 122: 5; i äldre tiderna woro
dessa domftällen under bar himmel, på
det hivar och en skulle hafioa fritt till-
träde till domarena, Jos. 20: 4. Hos
judarne fnnnos wid Kristi tid trenne slugs
domstolar. l) Det stora rådet (Sanhedriu)
i Jerusalein, af 70 eller 72 ledamöter,
af hwilka större delen woro prester och
leiviter. Här war högsta instansen, och
blott dess domar i lifssaker måste un-
derftällas romerska myndigheterna. 2)
J hivarje stad war ett mindre råd as
23 personer, och Z) ett tremannaråd,
som blott wid. särskilda tillfällen fani-
manträdde och synes blott haft att be-
fatta sig med mindre ordningsmål. b)
Sjelfwa processen och domslutet-
Domare = a) En sådan, som fått
sig uppdragit att efter noggrann ransak-
ning och undersökning skipa lag och rätt
ibland folket, utan anseende till perso-
nen. b) De utomordentlige domare
(diktatorer?) hwilka Gud sände, för att
i behaglig tid hjelpa israeliterna ur inre
willerwalla och söndringar, och ur yttre
förtryck af de hedniska konungarna och
folket. Om dessa handlar Domareboken.
c) Sanningens wittne och förswarare,
Matt. 12: 27, Apg. 18: 15 m. fl. d)
Gud är allas domare, Ehr. 12: 23.
Haris Son, sjelf dömd utaf werlden,
skall efter Guds ewiga beslut åtedkomma
för att dömma all werldens krets på
den yttersta dagen. 1 Mos. 15: 14, 1
Mos. 18: 25, Apg. 10: 42, 2 Tim. 4:
8. e) Guds ord är en domare öfiver
hjertats tankar, Ehr. 4: 12.
Frågor:
Hwilket särskildt löfte gaf Jesus sina
lärjungar, innan han ännu skildes ifrån
dem? Att han skulle komma igen. Detta
löfte förnyades efter hans uppståndelse,
för hwilka? När och på hwad sätt?
Skall Jesus wid denna tillkommelse
framträda på samma sätt font wid sin
första? Huru skedde hans första till-
kommelse? Af hwad föddes han? Låg
det förnedring eller upphöjelse i detta
framträdande för menskligheteii för Je-
sus? Hwar föddes han? Och hivar
der? War han som mennifka hög eller
låg? Hivad woro hans föräldrar? War
han som mennifka fattig eller rik? Huru
fattig? War hatt som mennifka upp-
höjd och aktad eller förnedrad och för-
aktad? Hnru föraktad? o. s. tv.
På hwad sätt skall åter Herreit fram-
träda tvid fin andra tillkommelse? Hwad
skall Herreii göra wid sin andra tillkom-
melse? J hwilkas sällskap skall han
komnia för att hålla dom? Hwilka skola
då dömas? Skola äfwen de troende
dömas? Ja, alla skola då dömas. Men
barnen då, skola äfwen de fram för
Herrens domstol? Ja, äfwen barnen
både små och stora skola då fram inför
Herrev. Hwilka förberedelser för denna·
wigtiga stund skall Herren widtaga?
Htvilka skola ställas på den högra sidan?
Htvilka på den tvenftra
Hwarmed skall konungen börja doms-
förhandlingarne? Hwilka skola först till-
talas? Hivad skall han säga dem?
Hwilka särskilda gerningar skola framdra-
gas till deras fördel? Hwad hade desfe
gjort med den hungrige? törstigeP främ-
lingen? den nakne? den sjuke? den
fängslade? o. s. tv. Så hade dessa gjort
af innerlig kärlek till Herren mot sina
medmenniskor. Skall Herren sålunda
fe till dessa och dylika gerningar som
wi utföra? Och när tvi få handla med
tvår nästa, så göra tvi det ock mot en
annan, hwilken? Huru säger Herren
derom till de trogna, v. 40. Skola
dessa hafwa lagt dessa kärleksgerniugar
på minnet? Hafwa de gjort detta för
att derför winna himmel och salighet?
Kan någon på den wägen blifwa salig?
Hwad hade då drifioit dem att så handla?
Kärleken till Herren och det rätta och
sanna. Som de trogna emellertid ej
kunna komma ihåg dessa små gerningar,
skola de swara huru? o. f. w.
Till hwilka tvänder fig sedan komm-
gens Huru skall han säga till dem?
Hwad räknar Herrett dem till last?
Hivad skola de fwara? o. f. tv.
Hwad skall slutligen följa på denna
iverldsdom? Hwad skall ske med de tro-
ende? Hwad skall ske med de otrogne
o. f. tv.? (Efter Samiingstoittnet).
Divexssa
Uti-
Missionsiuikliancleln
1 Mikaelsgatan 1.
emottages prenumeration å den under 1888 i tolk rikt illusterade månads-
håften utkommande tidskriften
,.P(")Im och Nus-,
Kod. sk Ps.-tok B. Wadström,
som i sin anmälan bl. a. säger:
,,— — — Vårt syktemål förblifver detsamma som hittills: att erbjuda
vårt lands familjekretsar en bildande och underhållande låsning f ör
hemmet, i hvilken samtids och forntids skiftande företeelser betraktas
från kristen synpunkt, och der sårskildt de unga skola hona en läsning,
som icke motsäger hvad kristendoms-nodervisningen lärt dem såsom sanning-«
För de prenumeranten som sådant önska gikves tillfälle att såsom
bilaga erhålla
,,:Baxsnens EjsbeslI
sammandrag för barn af den Heliga skrifts innehåll, framstäldt med de
heliga författarnas egna ord, illustr. upplaga, utgift-en af Pastor B. W ad-
s t r ö m. Penumerationspriset år-
Pör tidskriften u t a n bila g a «ka 4: 50.
» med
I-
,, 6: 75.
de prenumeranter som sådant önska, kunna erlägga prenumera-
tionsafgiften för såväl tidskriften som bilagan p er h äfte.
Fortepiano- o. Möbeliabrik
tisteln-tors·
Tillverkning at· alla slags sträng-instru-
menter, såsom pianinos, kameler-, cittror,
na. rn. Reparataover utföras omsorgsfullt
och billigt-, äfvenså stämning af mat-ru-
monter-
Mekanjaka barnstolar med bord, an-
vändbara äfven som vagnar-« (Det enda
fabrikatet därstädes-)
.I. A. Basic,
Annes-utan u: o s.
EQ Till förmån för Barnhemmet
vid Hafsgatan 14 anställes en kök-
ets-quds Tisdagen den 8 maj kl.
10 f. m. i Allianshuset.
Gåfvor emottages med tacksamhet
ännu om måndag f. m. i Anjans-
huset.
Helsingfors,:hufwudstadsbladets tryckeri, tess.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
